- Project Runeberg -  Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891-1916 /
3

(1916) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


3
9
V
såsom Ljunggren, Odhner, Nyblom, Fr. Holmgren och Forssell;
även Björnson och Dietrichson voro bland de tillkallade.
I den krets, där Hedlund rörde sig, dit Viktor Rydberg hör-
de, och som ofta samlades kring Simon Warburg (utgivaren av
Svensk Månadsskrift 1864) dryftades vid denna tid gärna alle-
handa planer och förslag, som stodo i samband med tanken att
få till stånd en mera fast och mera omfattande bildningsanstalt.
Lösenordet en »fri akademi» skall först hava uttalats av Viktor
Rydberg, som därvid hänvisat på en dylik i Bryssel 1838 upp-
rättad institution. Offentligt torde denna lösen hava utgivits
först i en artikel i Handelstidningen för den 24 maj 1864, som
begynner: »Sedan någon tid tillbaka har man hört orden ’Göte-
borgs fria Akademi’ sväva över personers läppar; man har anat
att saken innebure något stort och vackert, men man har dock ej
haft rätt reda på varom fråga är och har framförallt ej vetat, om
den framkastade tanken kan anses utförbar». Vetenskapen,
framhålles det, »öppnar sig nya banor, vänder sig uti nya rikt-
ningar», varför »alla på förhand uppgjorda organisationer skola
förlora de vetenskapliga institutionernas kraft att utbilda sig och
skola därmed även bliva hämmande för vetenskapen, ej främjande
densamma». Såsom »motbild» till »undervisningsanstalter för
särskilda levnadsyrken tänker man sig en s. k. ’fri akademi’», i
vilken »lärostolarna icke äro på förhand givna utan bestämmas
av tvänne faktorer: tillgångar på en god personlig lärarekraft och
läroämnets betydelse.» Föreläsningarna borde vara x
av tvenne
slag, dels »allmänbildande eller populära», dels »mera specielt
vetenskapliga kurser.» Bn medelpunkt för en dylik institution
funnes i Göteborgs Museum; där kunde anställas »föreläsare eller
docenter med årligt honorarium mot skyldighet att årligen hålla
tio å tolv föreläsningar under årets lopp. Här finnas verkligen
kompetenta personer för icke mindre än 13 å 14 läroämnen, och
av dessa några, vilka skulle med heder föreläsa från högskolornas
katedrar.» —
»Bn sådan fri akademi», heter det till sist, borde
grundas också i Stockholm; det »skulle vara för huvudstaden och
landet såsom ock för vetenskapen och allmänna bildningen långt
fördelaktigare, än om man kunde ditflytta hela Upsala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 7 14:40:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppkomst/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free