Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j
6
aftonföreläsningar sammantagna. Stundom kunde antalet stiga
åtskilligt högre; sålunda lär Rydberg, ehuru han ju icke var egent-
ligen lagd för denna verksamhet, kunnat räkna ända upp till 300
åhörare. Eokalen var till en början musei ritskola, sedermera
lilla börssalen och slutligen handelsinstitutets festsal.
Att undervisningsfondens insats, såväl i och för sig som till
inarbetande av tanken på en ’fri akademi’, varit av betydelse,
är otvivelaktigt. Emellertid förnams just vid den tid, då för-
handlingarna om den första Renströmska utdelningen pågingo,
en röst, som
angav en helt annan riktning.
I
Handelstidningen för den 28 nov. 1871 lästes en insänd
uppsats med titeln: »Vad vilje vi? Ett ord i vår framtidsfråga? »
Den var undertecknad S—d W., som lätt tolkades till Sigfrid
Wieselgren, ett namn, som är oupplösligt knutet till Göteborgs
Högskolas tillkomst och första utveckling. Här påyrkades, att
man borde samlas till ett stort mål. Åtskilliga ting kunde
vara nyttiga, men mera värdigt och mera klokt vore, om dona-
tionen »för någon följd av år ensamt disponeras för an-
läggandet och betryggandet av en högre
undervisningsanstalt». Rörande en sådan urskiljas
»tvenne huvudsakliga meningar. Av dessa rör sig den ena om-
kring allmänna föreläsningar, den andra omkring en
s. k. fri akademi, den tredje om ett universitet.»
Vid skärskådandet av det första förslaget framhölles, att
föreläsningar vid universiteten kvarstode mera på grund av
’hävd’ än på grund av sin nytta. Nu hade de flyttats ut bland
allmänheten, men »att någon på allvar betraktat i oändlighet
varandra avlösande eller jämte varandra i oändlighet fortlöpande
föreläsningar såsom ett verkligt bildningsmedel, kunna vi väl
knappast antaga.» —
Under en ’fri akademi’ åter förstode man
väl närmast »en lärarekår», men konsekvensen därav skulle föra
till det tredje alternativet, universitetet. Den motvilja mot
detta, som med förakt talat om »lärdomsexamina och dylikt
bråte», kritiseras med hänvisning till att de, som i vårt kapital-
fattiga land kunna ägna sig åt studier blott för vetandets och ej
för utkomstens skull, alltid skola bliva fåtaliga. Vidare påvisas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>