Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
I
I I
gnindbestämmelser, med tillfredsställelse funnit högskolan i de
för hennes lyckliga utveckling viktigaste avseenden ställd i nära
förhållanden till landets regering, jag under förutsättning av att
detta förslag i antydda punkter varder godkänt och fastställt
icke vidare anser av nöden att begagna den rätt, jag i fråga om
föreskrifter för donationens förvaltning förbehållit mig. d1
)
Behandlingen i stadsfullmäktige, vilken ägde rum den 20
dec., var ingående. Ett yrkande av
Furstenberg, att hänvisa
förslaget till sakkunnige utom samhället, avslogs, och en anmärk-
ning av Åkerblom mot det föreslagna inspektors-ämbetet för-
anledde ingen omröstning, liksom ej heller ett uttalande av J. C.
Bratt om det oformliga i att professor kunde skiljas från sitt äm-
bete av styrelsen utan att denna åtgärd behövde underställas
kgl. maj:t.
Samme talare gjorde sig nu som tidigare till tolk för den eko-
nomiska synpunkten, d. v. s.
farhågan för att anä^råk skulle
komma att ställas på stadens kassa, och på hans yrkande erhöll
§ 16 tillägget, att pension till lärare finge utgå endast ur behåll-
ningar, som uppkommit genom besparingar å högskolans fonder.
Skarpast stod striden, såsom var att vänta, om § 9
2
), näm-
ligen om frågan i vad mån lärostolarna skulle vara fasta. Ställ-
ningen var ytterst ömtålig, ty det gällde att å ena sidan taga hän-
syn till de Carnegiska bestämmelserna, å den andra icke genom
att alltför strängt hävda dem öka en växande opposition, bland
vars medlemmar somliga t. o. m. voro beslutna att hällre riskera
donationen än låta sig alltför mycket binda av dess villkor.
I någon mån utjämnades emellertid skiljaktigheten av den
taktik, oppositionen valde. Den yrkade ej längre en hel omredi-
gering, utan aksepterade den Heurlinska lydelsen med det lilla,
men
betydelsefulla tillägget, att i satsen: »Sedan lärostol inrät-
tats, skall den fortfarande upprätthållas», ordet ordinarie insköts
framför ’lärostol’. Det var Lem an, den ene av reservanterna
inom styrelsen, som frambar detta yrkande, vilket i omröstningen
samlade 31 röster mot 18.3
)
*) Donationsmedlen hade inbetalts redan 1887.
2
) Ett tillägg, som utvidgade styrelsens befogenhet att anställa e. o. lä-
rare, föreslogs av Åkerblom och antogs utan invändning.
3
) I pressen hade reservanternas mening på denna punkt hävdats av Gö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
