Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
politiska friheten, »medborgarens politiska
rättigheter» : allmän rösträtt, friheten att välja, pressfrihet,
församlingsfrihet, o. s. v.
— »Vad skall det tjena till att göra uppror när
ni har dessa rättigheter? säger den. Tillförsäkrar
er icke de friheter, som ni har, möjligheten till alla
nödvändiga reformer, utan att ni behöva gripa till
vapen?» Låt oss då undersöka värdet av dessa
utskrikna »politiska rättigheter» ifrån vår synpunkt,
ifrån den klassens synpunkt, som ingenting äger,
som icke regerar någon, som har mycket få rättigheter
och många plikter.
Vi säga icke, som man ibland bar sagt, att de
politiska rättigheterna icke ha något som hälst värde.
Vi veta mycket väl, att man gjort vissa framsteg
sedan träldomens tid och till och med sedan det
förgångna seklet: maunen av folket är icke längre
berövad alla rättigheter, som fordomdags. Den franske
bonden kan icke piskas på gatan, som fallet ännu
är i Ryssland. På de offentliga platserna, utanför
arbetsplatsen, betraktar sig arbetaren, framförallt i de
stora städerna, som jämlik med vem som hälst. Den
franske arbetaren är icke längre denne på alla
mänskliga rättigheter blottade varelse, som
aristokratien fordom betraktade som ett ök. Tack vare
revolutionen, tack vare det av folket offrade blodet,
bar man erövrat vissa personliga rättigheter varä
värde vi icke vilja förminska.
Men vi förstå att göra åtskillnad, och vi påstå,
att det finns rättigheter och rättigheter. Det finns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
