Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Detta mål skulle säkert ha uppnåtts om den
18-mars-revolutionen fritt fått fullfölja sin väg, om icke
folket i Paris blivit sönderstyckat, bombarderat,
nedsablat, massakrerat av mördarna i Versailles. Att
finna en precis och klar idé, fattbar för en och var,
och sammanfattande i få ord vad som var att göra
för att genomföra revolutionen, det var i själva
vör-ket varmed folket i Paris sysselsatte sig från de
första dagarna av sitt oberoende. Men en stor ide
mognar icke på en dag, hur hastigt än idéernas
utarbetande och spridning må försiggå under
revolutionära perioder. Den behöver alltid en viss tid för
sin utveckling, för att genomsyra massan och
omsättas i handling; och denna tid har felats i
Pariserkommunen.
Den har så mycket mera felats denna tid, som
den modärna socialismens idéer, sedan tio år tillbaka,
genomgår en omformningens period. Kommunen är
född, så att säga mellan tvenne utvecklingsepoker för
den modärna socialismen. 1871 hade den
auktoritära kommunismen från 1848, mer eller mindre
religiös, icke längre något inflytande på vår tids praktiska
och frihetsälskande sinnen. Var skall man i dag träffa
en parisare, som vill samtycka till att låsa in sig i
en falangstärkasern? Å andra sidan förblir
kollektivismen, som vill fram för samma vagn spänna både
lönearbetet och den kollektiva egendomen, obegriplig,
föga tilldragande, späckad med svårigheter vid det
praktiska tillämpandet. Och den fria kommunismen,
den anarkistiska kommunismen, hade knappt sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
