Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
som Raynouard och Labas ha påstått i Frankrike
(följda av Guizot och delvis av Augustin Thierry),
Eichhorn, Gaupp och Savigny i Tyskland; långt
ifrån att vara av rent germanskt ursprung, som den
prålande skolan av »germanister» påstå, voro
kommunerna av naturlig produkt av medeltiden och den
ständigt växande betydelsen av marknadsplatserna,
mittpunkter för handel och industri. Det är därför,
som vi samtidigt i Italien, i Flandern, Gallien,
Tyskland, i den skandinaviska och den slaviska världen,
där det romanska inflytandet är lika med noll, och
det germanska nästan är intet, se dessa städer
frigöra sig under samma tidsepok, det vill säga linder
elfte och tolvte århundradet, dessa städer som fylla
tre à fyra sekel med sitt rörliga liv, och spe are
blevo de grundläggande beståndsdelarna i de
modärna staterna.
De fria städerna blomstrade snart bakom sina
fästningsvallar, där sammansvärjningar av borgare
beväpnade sig för försvaret och gåvo sig en inre
organisation, oavhängiga av sina världsliga eller kyrkliga
såväl som kungliga herrar; och om de än sökte att
sätta sig i herrarnas ställe för behärskandet av
byarna, inblåste de likväl i dessa densamma frihetens
anda. Nus sumes home.s cum il Sunt.. — »Vi äro
människor som de«, sjöngo snart byarnes
innebyggare och togo ett steg till mot livegendomens
upphävande.
»Öppna fristäder för det fria arbetet»,
konstituerade sig de frigjorda städerna inom sina murar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>