Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
av den allsmäktiga adeln mot folkets män och
kvinnor för att förstå det magiska inflytandet dessa ord
kunde utöva på bondebefolkningen för mer än ett
sekel tillbaka: »Likhet infor lagen, lydnad mot
lagen, utan avseende på födelse eller förmögenhet. *
Bonden, som man dittills behandlat sämre än ett
djur, han som aldrig haft någon rätt, och aldrig
uppnått rättvisa ens mot de mäst upprörande
våldshandlingar från adelsmannens sida, med mindre han
hämnat sig genom att döda honom och så låta hänga
sig, — han såg sig nu erkänd genom denna
grundsats, åtminstone i teorien, åtminstone så långt det
gällde hans personliga rättigheter, som jämställd
med sin herre. Hur denna lag än verkade, så
lovade den att behandla adelsmannen och bonden lika,
den förkunnade likheten inför domaren för både rik
och fattig. Detta löfte var en lögn, det veta vi i
dag; men vid denna tid var den ett framsteg, en
gärd av aktning mot sanningen. Det var därför,
när det hotade borgerskapets räddare, Robespierre och
Danton, stödjande sig på borgerskapets filosofer,
Rousseau och Voltaire, proklamerande »respekt för
lagen, lika för alla», som folket, vars revolutionära
hänförelse redan höll på att mattas under motståndet
från en mer och mer välorganiserad fiende, godkände
denna kompromiss. Det böjde nacken UDder lagens
ok, för att skydda sig mot adelsherrarnas
godtyckligheter.
Efter denna tid har borgerskapet aldrig upphört
att draga fördel av denna grundsats, vilken tillsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
