Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
med själ och hjärta kasta sig mot den nya tiden.
Till och med borgarna, som blevo gripna av den
allmänna ivern, sågo med glädje en ny värld öppna
sig. »Om man måste göra en social revolution, nä
så låt oss göra den; låt oss göra allt till gemensam
egendom; vi äro bereddal» Revolutionens material
fanns där; det gällde nu blott att sätta den igång.
När jag på aftonen gick till min bostad, sade jag till
mig själv: »Vad mänskligheten är bärlig! Man har
icke känt den; man har alltid baktalat den!» Så
kommo valen och Kommunens representanter blevo
utsedda, — och hängivenheten och självuppoffringens
flamma, det brinnande nitet för handling, släcktes
lite efter lite. Envar återvände till sic vanliga
verksamhet, sägande: »Na ha vi en hederlig regering,
låt den göra det.» . . . Man vet vad som följde.
Istället för att handla själv, istället för att
marschera framåt, istället för att djärvt kasta sig mot
ett nytt sakernas tillstånd, överlämnade det på
regeringen litande folket åt denna att taga initiativ.
Det var den första följden, det oundvikliga
resultatet av valen. Vad gör då denna regering, som
sitter inne med allas förtroende?
Aldrig har ett val företagits friare än den 1871.
Själva Kommunens motståndare har erkänt detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
