Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
1870 visste mycket väl vad det skulle göra, den dag
folket störtade regeringen. Det hade klart för sig att
det skulle sätta sig i besittning av makten, låta detta
bli sanktionerat genom valen, beväpna småborgarna
mot folket; och när det hade fått arméen,
kanonerna, kommunikationsmedlen och pängarna i sina
händer, skulle det sända sina besoldade soldater mot
arbetarna så snart dessa vågade kräva sin rätt. Bet
visste vad det skulle göra på revolutionens dag.
Men folket visste ingenting cm vad det hade att
göra. I politiskt avseende repeterade det efter
borgerskapet: republik och allmän rösträtt (1848); och
i mars 1871 ropade det med småborgarna på
Kommunen. Men varken 1848 eller 1871 hade det
någon som helst klar idé om vad man skulle göra för
att lösa frågan om bröd och arbete. »Arbetets
organisation», lösenordet från 1848 (ett fantom som de
tyska kollektivisterna nyligen återuppväckt från de
döda under en annan form) var en så obestämd term
att den ingenting sade; detsamma är förhållandet
med kollektivismer, som är likaså obestämd som In
ternationalen 1869 i Frankrike. Om man i marg
1871 hade frågat alla dem, som arbetade på
kommunens förverkligande, om vad man skulle göTa för att
lösa frågan om bröd och arbete — vilken ohygglig
röra av motstridande svar skulle man då icke
bekommit! Skulle man ta verkstäderna i besittning i
kommunens namn? Kunde man lägga beslag på
byggnaderna och förklara dem vara den upproriska
stadens egendom? Måste man lägga beslag på alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
