Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Visste han icke, att om han hade olyckan att få det
en smula bättre ställt, så blev han föremål för
jordmagnatens egennyttiga trakasserier? Det var då
naturligt att han föredrog att arbeta så litet som
möjligt och så lättvindligt som möjligt. Och så
förvånar man sig över, att denne bondes sonson odlar
jorden oändligt mycket bättre, när han vet, att han
kan bärga skörden för egen räkning!
Hälftenbrukaren betecknar redan ett framsteg
gentemot den livegne. Han vet att halva skörden skall
tillfalla jordens ägare, han är då åtminstone säker
om att den andra hälften tillfaller honom. Och trots
detta — enligt våra begrepp upprörande, enligt
ekonomerna mycket rättfärdiga — förhållande, lyckades
det honom likväl att förbättra jordens kultur, så långt
det var honom möjligt att åstadkomma detta enbart
med händernas arbete.
Arrendatom betecknar ännu ett framsteg på
förbättringens väg så framt hans arrende är garanterat
för ett visst antal år och om arrendeförhållandena
icke äro allt för betungande, så att de tillåta honom
att lägga något till sidan för jordbrukets förbättring,
eller om han äger litet rörelsekapital. Och den
självägande bonden odlar slutligen sin jord bättre än
både den livegne, hälftenbrukaren och arrendatom,
om ban icke sitter med skuld upp över öronen för
köpet av sin jordlott, och så framt han kan skapa
en reservfond, ty han vet, att med undantag av
skatterna och den lejonpart som tillfaller jordägaren,
allt vad han kan dra fram ur jorden tillhör honom
själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
