Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Stadens och universitetets historie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därmed en del af S:t Eriks torg, ungefärligen den
delen, som nu utgör en liten park. Uppsala universitet,
som af Sten Sture d. äldre och ärkebiskop Jakob
Ulfsson Örnfot stiftades 1477 och kan anses vara uppvuxet
ur nämnda skola, hade äfven sina första byggnader på
samma holme — i forna tider Studentholmen kallad.
Efter åtskilliga eldsvådor i medlet af 1500-talet
flyttades båda läroanstalterna därifrån. Universitetet, som
länge legat i djupt lägervall och under konung Johan 3
till och med flyttats till Stockholm, upprättades åter
af hertig Karl. Då öfverläts däråt det mellan
Domkyrkan och Riddaretorget belägna gamla Kapitelshuset,
som sedan bar namn af »Academia Carolina». Tvenne
år förut (1593) hade denna byggnad varit skådeplatsen
för en i Sveriges historie — ja! i verldshistorien —
vigtig tilldragelse, nämligen »Uppsala möte». Där
förenade sig de i mötet deltagande enhälligt i löftet att
för den evangeliska läran våga lif och blod; där ljödo
de mäktiga ord: »Nu är Sverige vordet en man och
alle hafve vi en Gud», hvarmed mötets ordförande
beseglade det afgifna löftet, därigenom uttryckande den
känslo- och vilje-riktning hos Svenska folket, hvilken
möjliggjorde Gustaf 2 Adolfs verldshistoriska
uppträdande. Byggnaden, uppförd i början af 1400-talet,
brann 1702, men återställdes; den refs mot slutet af
1700 talet. — Universitetet hade, såsom nyss nämndes,
visserligen blifvit återupprättadt af hertig Karl (l:sta
promotionen i fil. fakulteten 1600), men lefde likväl ännu
en tid ett temligen tynande lif. Till dess
upphjelpande skänkte Gustaf Adolf omkring 300 hemman af de
s. k. Gustavianska arfvegodsen och var äfven dessutom
på flera sätt kraftigt verksam för detsamma.
Staden har flera gånger varit härjad af eldsvådor.
Den svåraste egde rum år 1702, då största delen af
staden brann jemte domkyrkan och slottet; den öfre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
