Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Offentliga byggnader m. m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intyg om sitt Franska ursprung. Hon är från början
uppförd i full öfverensstämmelse med den äldre
spetsbågsstilen, sådan den visade sig i sitt hemland,
Frankrike, men är — ehuru till det mesta bestående af
tegel — mycket skiljaktig från det byggnadssätt, som
gjorde sig gällande i Nord-Tysklands
tegelstenskatedraler. — Enligt en, likväl obevisad, uppgift skulle den
nämnde Etienne de Bonnueil hafva förbundit sig att
uppföra kyrkan efter Notre-Dame i Paris. Men äfven
om så vore och Etienne de Bonnueil verkligen bestämt
kyrkans plan, kan Notre-Dame endast hafva blifvit
anförd såsom en allmän representant för den nya Franska
stilen (den s. k. Götiska eller spetsbågsstilen).
Förutom andra ganska stora skiljaktigheter visar sig
Notre-Dame tillhöra en äldre form af spetsbågsstilen samt i
flera hänseenden stå närmare till den Romanska, än
hvad Uppsala domkyrka gör.
Kyrkans uppbyggande gick långsamt. År 1402
instörtade nästan hela långskeppets hvalf och pelare.
Ar 1435 blef kyrkan invigd, ehuru åtskilligt ännu var
ofullbordadt. Kyrkan har flera gånger varit svårt
härjad af eldsvådor; sednast och kanske svårast af den
ryktbara eldsvådan 1702. Före denna brand voro
tornen försedda med höga, spetsiga öfverbyggnader, som
likväl ingalunda voro i spetsbågsstil, utan lika illa
harmonierade med kyrkan i dess helhet som de nuvarande.
Detsamma gäller äfven om det likaledes 1702
uppbrunna torn, som var uppfördt öfver kyrkans midt. Dessa
3 tornbyggnader förskrefvo sig från Gustaf Adolfs tid;
de äldre, hvilkas utseende är okändt, hade kort förut
blifvit förstörda.
Ursprungligen slutade så väl hufvudskeppet i vester,
som tvärskeppet i norr och söder, med ett spetsigt
gafvelröste, såsom stilen ovilkorligen fordrar. Redan före
1702 års brand (möjligen i sammanhang med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
