Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Staden - A. Topografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anna Maria Lenngren skulle ha blivit född 1755.
Emellan denna gränd och Kamphavet låg förr Olov
Verelii († 1682) hus (f. d. Henschens gård), som
revs för några år sedan för att lämna plats åt
ett modernt byggnadspalats. Enligt äldre uppgifter
skulle grunden till detta hus varit S:t Görans på
gärdet väster om staden på ärkebiskopens tomt
belägna kapell, som uppfördes 1441, vilket bestyrkes av
äldre källor, ehuru inga fullt genomgående
undersökningar gjordes vid husets rivning. Vid slutet av
Övre Slottsgatan går en gränd, Svartmangatan, ned
till S:t Larsgatan. Den fanns åtminstone ej i sin
nuvarande riktning före regleringen på 1640-talet, och
har den intet att göra med något försvunnet
Svartbrödrakloster, ty något sådant fanns ej i Uppsala.
Parallellt med Övre Slottsgatan sträcker sig
Kyrkogårdsgatan. Vid dess slut i hörnet av Skolgatan, i
kvarteret Hörnet, låg »rackarnäbben» med ett ännu
befintligt gammalt hus, där stadens skarprättare bodde
i långliga tider, därav namnet.
På andra sidan Skolgatan begynner den s. k.
Luthagen, som ligger mellan ån och Börjevägen, vars
första del heter Börjegatan. Luthagen bestod ännu
på 1870-talet huvudsakligen av åkrar och ängar,
tillhöriga Åby rusthåll. Man började då, sedan
Läroverket blivit uppfört, där köpa tomter och uppföra
trähus, som dock placerades utan vidare ordning.
Luthagen tillhörde under medeltiden domkyrkan och
kallades då »Köpmannavreten», »Gräshagen» och
»Tegelhagen», som vid reduktionen under Gustav I:s
tid återföllo till kronan. Han förlänte dem till sin
kusin, fru Brita Kristiernsdotter (Vasa), vars dotter
blev gift med ärkebiskop Laurentius Petri, som den
7 febr. 1562 fick frihet och frälse bl. a. på nämnda
vretar och hagar. Dessa jordar gingo i arv till hans
döttrar och deras män:. ärkebiskop Laurentius Petri
Gothius, ärkebiskop Abrahamus Andræ Angermannus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
