Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Universitetet - A. Dess byggnader och institutioner - 12. Botaniska trädgården - 13. Museet för nordiska fornsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kungsträdgården nedanför slottet upplåtits åt staden till
bebyggande. Den sträckte sig terassformigt ner från
borggården, varvid den nuvarande landsvägen var
en av dessa terasser. I den intill belägna trädgården,
som disponerats av länets trädskola, finnes en
1600-talets träbyggnad kvar, som kallas »drottning Kristinas
hundkoja». Emellertid upplät Gustav III den 17
aug. 1787 genom gåvobrev nämnda slottsträdgård
jämte ett jordområde därutanför till botanisk trädgård.
Samma år lade Gustav III själv grundstenen till den
nuvarande, för sin tid storartade,
institutionsbyggnaden i grekisk renässans. Den vackra byggnaden, med
sin av doriska pelare uppburna fasad, som är utförd
efter ritningar av Desprez, blev färdig 1807 och
invigdes den 25 maj, 100-årsdagen av Linnés födelse.
Det största rummet i byggnaden utgöres av den s. k.
Linnésalen, där på en upphöjning är placerad Linnés
av Byström i Rom 1829 skulpterade bildstod i
marmor, som bekostades av Uppsala studenter. I samma
sal stodo förr de i universitetshusets försal numer
placerade gipsavgjutningarna av antika konstverk.
Byggnaden inrymmer bl. a. det botaniska museet med
sina storartade herbarier, m. fl. samlingar.
Orangeribyggnaderna inrymma stora samlingar levande,
utländska växter, varav flera särdeles praktfulla. I övrigt
har trädgården på senare tider utvecklats allt mer i
överensstämmelse med moderna, vetenskapliga krav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
