Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slottet. Han och hans bröder hade tydligen kallats
till Sverige genom Johans polska förbindelser. De
hade förut utövat sin verksamhet som byggmästare i
Brieg, Schwerin, Güstrow o. s. v. Härvid bör
anmärkas, att de äldsta bevarade delarna av Uppsala
slott (exempelvis »Kungs Jans port» med
omgivningar) erbjuda ej så ringa likhet med slottet i
Güstrow. Kolonnhallar som på Güstrow ha även funnits
åt gårdssidan på södra flygeln, ehuru av något
anspråkslösare art. Stuckatur har också på Uppsala
slott kommit såsom i Güstrow till riklig användning.
I forna kyrksalen fanns ännu, då den inreddes till
landsarkiv, betydande rester kvar av denna
stuckatur, vilken dels helt avlägsnades, dels doldes bakom
en trävägg, oåtkomlig för alla intresserades blickar.
Den liknade mycket stuckaturen på väggarna i
Katarina Jagellonikas gravkor i Uppsala domkyrka, vilket
ej är att undra på, då det synes vara samma man,
schlesaren Antonius Watz, som utfört den på båda
ställena. Under Pahrs tid inreddes och pryddes
gemaken i dåvarande slottet, ej minst de över »Gröna
kullen». Rikssalen har även då blivit dekorerad.
Dessutom nämnes en sal med »ovidianska fabler» i
gipsverk, vilken nog också förskriver sig från denna
tid. Efter Pahr blev nyssnämnde Antonius Watz
eller Primus byggmästare vid slottet. Han synes ha
följt den förres traditioner. Han dog 1603, men
synes samma år ha hunnit lägga grunden till
nuvarande norra tornet, som fullbordades 1613. Därefter
var Henrik van Hven byggmästare en tid. Gustav
II Adolf började emellertid uppföra det s. k.
långslottet åt öster, varigenom norra och södra tornen
blevo förenade. Arbetet leddes av byggmästar
Kaspar von Panten. 1625 synes denna del ha kommit
under tak, ehuru den ej på långt när var inredd.
Det är också högst osäkert, huruvida hela den åt
staden vettande delen av slottet någonsin varit fullt inredd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
