Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunikationer förhindrade dock ett uppsving i större
omfattning. Endast mindre affärsmän och industriidkare
kunde bosätta sig här, vilket gjorde, att borgerskapet
förblev fattigt och jämförelsevis obetydligt. Staden
blev helt och hållet beroende av universitetet, som
också kom att giva den hela dess prägel. Som
bevis härpå kan anföras, att före 1702 års brand
endast fanns ett ringa fåtal stenhusbyggnader, som
tillhörde borgarna i staden. Kring år 1645 kan man
endast räkna 18 sådana byggnader, då universitetet
och domkyrkan samtidigt ägde åtminstone ett
tjugutal av ansenligare slag.
» Genom omregleringen 1643 — 1645 kom staden
att i stort sett få ett helt annat utseende. Dess
medeltida karaktär gick förlorad, och staden fick ett helt
modernt utseende med breda och raka gator. Olov
Rudbeck d. ä. tog livlig del i moderniseringsarbetet
efter regleringen. Han kom med en hel mängd
projekt, som till en del dock ej blevo realiserade.
Emellertid hade hans arbete stor betydelse för
stadens utveckling under senare delen av 1600-talet.
Omkring år 1700 kan man emellertid säga, att
Uppsala hade utvecklat sig till en betydande ort, som
endast stod efter för Stockholm. Universitetets rykte
gick utöver landets gränser, vartill Rudbeck i
betydande mån bidragit. Landets förnämsta domkyrka
var såväl till sitt yttre som inre ett storslaget tempel.
Slottet, iståndsatt av drottning Kristina, beboddes
fortfarande tidtals av de kungliga, och flera av landets
förnämsta män hade bebyggda gårdar, där de
vistades vid täta uppehåll i staden, vilka ofta
föranleddes därav, att deras söner vistades vid
universitetet. Slitningar mellan staden och universitetet
förekommo visserligen, men de togo aldrig någon
svårare karaktär. I väsentlig mån berodde detta därpå,
att konungamakten genom tid efter annan givna
privilegier och friheter gynnade stadens och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
