Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Alfred den store ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
610 f. K., Horatius’ förebild
(alkaisk vers).
alkal|ier, oxider o. oxidhydrater
till kalium, natrium, ammonium,
kalcium, barium, strontium,
magnesium, -oider, växtbaser,
kväfvehalt. ämnen.
Alkāmenes, bildh., omkr. 450/400
f. K , Feidias’ lärjunge.
Gudabilder. Af hans verk intet kvar.
alkemī, 1) till 17:e årh. = kemi
2) konsten att förvandla oädla
metaller till ädla Denna konst
erhöll sitt namn af araberna, som
lärde den af alexandrinska
greker. Dess grundläggare enl.
sägen Hermes Trismegistos (1900 [?]
f. K.). Lära: alla metaller äro
smnsatta af 2 ämnen:
kvicksilfver o. svafvel; de oädla
metallerna blott sjukl. tillstånd hos de
ädla, s. upphäfves gm »de vises
sten». Den sistnämnda skulle ock
tillförsäkra dess ägare (adepter)
evigt lif.
Alkes’tis, (lat. Alceste) gr. myt,
Pelias’ dotter, Admetos’ gemål,
gick i döden för att rädda denne.
Alkibi’ades, gr. fälth. o. statsm.,
f. 450 f. K. i Athen, själfull, men
utsväfv. och ärelyst., anstiftade
415 tåget mot Sicilien, måste fly
med anledn. af Hermesprocessen,
arbetade i Sparta emot, hos
perserna för Athen, 411 återkallad,
segrade 410 Kyzikos, 407 ånyo
landsförvist, 404 mördad i Frygien.
alkmaionīderna, athen. familj,
förvisades 612 f. K. för mordet på
Kylons anhäng., men bidrogo till
pisistratidernas störtande 510.
Alkmān, gr. lyr. omkr. 672 f. K.
Alkmēne, gr. myt, gemål till
Amfitryon o. Herakles moder.
al’kohol, arab., C2 H5 OH = 46,
erh. gm sockerhalt. ämnens jäsn.
Färglös vätska, brinner med
blek-blå låga o. är hygroskopisk. Eg.
vikt 0,8002, kokp. 78°. Lösl. i
vatten o. eter. Användn. s.
lösn.medel, till drycker, i d. kem.
industr.
alkoholism, läk., sjukl. tillst. gm
kroniskt missbruk af alkohol, vanl.
framkallad gm brännvin. Yttrar
sig i kron. magkatarr,
lefverförstoring l. -förkrympning,
njurinflammation, fettvandl i hjärtat,
förändr. i kärlväggarna is. i
hjärnan, kronisk
hjärnhinneinflammation. Därtill allm rubbn. i
matsmältn.-org., sjuklighet o. ej
sällan sinnessjukdom, hvilken
antingen uppträder akut, ss.
delirium tremens, l. kroniskt.
alkorān, se koran.
alkōv, sp., till sängplats afsedd sido
fördjupn. i ett rum.
Alkuīn, Karl d. stores lärde vän,
f. 735 York, 82 kallad till Frankr.,
grundl. skolor, 96 abbot i Tours,
d. där 804.
alla brēve, it., tonk., ex. hela
noter spelas s. halfva, halfva s.
fjärdedelar o. s. v. (Beteckning 2/1.
Allāh, arab., muhammedanernas
namn på Gud.
Allahabād, ostind. st. vid Ganges
o. Djamna, 172,032 inv., 1765 brit.
allé, fr., trädgång.
allegāt, lat., hand., bestyrkande
bilaga till en räkenskapspost.
Alleghany-bergen (älligänn’i-) l.
Appalacherna, i ö.del.af Förent.
stat. 2,200 km. l., 200 till 300 km.
br., 2,000 m. h., järnmalm,
serpentin, zinkmalm, guld, kopparmalm,
kol, petroleum. Högsta topp: Black
Dome 2,044 m.
allegorī, gr., framställn. af ett
föremål genom ett annat liknande.
allegrett’o, it-, tonk., täml. lifligt.
Allēgri, 1) Greg., andl. komp.,
f. 1580 Rom, d. där 1652 s.
kapellsångare. Miserere. — 2) Ant.,
se Corregio.
allēgro, it., tonk., lifligt; a. assai,
mycket hastigt; a. ma non troppo,
icke allt för fort; a. vivace
(-’tje) ytterst lifligt.
allemande (-mangd), fr., tonk.,
hufvuddel i en »suite» i 4/4 takt;
runddans i 2/4 o. 3/4 t.
Allen, 1) K. Ferd., hist. förf, f.
1811, Köpenh., d. där 71. Skrift i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
