Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Alfred den store ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Almlöf, 1) Nils Vilh., skådesp., f.
Sthm 1799, d. 75. — Hans son 2)
Karl And. Knut, skådesp., f.
Sthm 29, d, 99 vid Gripsholm. —
Dennes hustru 3) Hedv. Krist.
Elisab. (f. Deland), skådesp., f.
Örebro 31, d. 82.
Almon’te, Juan, mexik. general, f.
1804, gynnade fransmännens
inblandn. i hans lands angelägenh.,
af Maximilian utn. till
riksföreståndare, d. 69 Paris.
almoravīder, mor. sekt., fanatici,
härskade i Marokko, s. de
grundlade 1070, eröfr. Span. 86 till stor
del, dukade dock under för de
ännu mer fanat. almonaderna,
s. fördrefvos ur Span. af de kristne
1212.
Almquist, 1) Karl Jon. Ludv.,
förf., f. 1793 Sthm, rektor där,
flydde 51 misstänkt för
mordförsök till N. Amer., bodde sedan
und. namn Westermann i
Bremen, d. där 66. Skr. novellsaml.
Törnrosens bok, därtill en mängd
romaner, folkskr., skolböcker. —
2) Gust. Fridolf, halfbror till
föreg., ämbetsman, f. 14, gen.-dir.
i fångvårdsstyr. 67/85, d. 86.
almūd, sp. o. port. rymdmått för
flytande varor. Innehåller efter
vätskans art 16/25,37 lit.
Alnarp, landtbr.-instit. i Malmöhus l.
aloë, artrikt växtsl. fr. S. Afr., Arab.,
V. o. O. Ind., Liliaceæ, köttiga
växt., prydnadsv. Afförande medel.
aloīderna, Otos o. Elialtes,
Poseidons jättelika söner.
alopecī, gr., hårförlust på grund
af svampbildn.
Alp (Schwäbische, Rauhe A.), berg i
Tyskl. mel. Donau o. Neckar.
Högsta topp Oberhohenberg, 1,030 m.
alpāka, s.-amer. lamadjur, af hvars
ull a.-tyg tillverkas.
al pāri, it., af lika myntvärde, kurs.
Alpenglühen, ty., rödt sken på
alpspetsarna eft. solnedgången.
Alperna, d. högsta o. vidsträcktaste
bergsystem i Europa, 176,000
kv.-km. yta. 3 del.: V.-, M.- o. Ö. A.
Kedjor: Hafs., kottiska, grajiska,
penninska, lepontiska, raetiska
o. tyrol., noriska, karniska,
juliska l. Karst. Toppar: M. Viso
3,836 m, Arsines 4,103 m., M.
Cenis 2,069 m., M. Blanc 4,812 m.,
Matterhorn 4,482 m., M. Rosa
4,638 m., Finsteraarhorn 4,275 m.,
Jungfrau 4,167 m., Bernina 4.050
m., Gr. Glockner 3,974 m.,
Ortles 3,905 m. Pass (däraf 7
järnbanor o. 18 farbara vägar): de
Genévre, Mont Cenis, Lilla S:t
Bernhard, S.t Gotth., St. S:t
Bernhard, Simplon, Splügen, Brenner,
Semmering.
alpföreningar, fören., s. gjort till
sin uppgift att undersöka a. i
topogr. o. fys.-geogr. hänseende.
Alrek, kon. af Yngl.-ätten, samkon,
med Erik.
alrūner, visa kvinnor hos de gamla
germanerna.
Als, preus. ö i Östersjön, 312
kv.-km., 25,000 inv., slag 29/6 1864.
al segno (-senn’jo), it., tonk., »till
tecknet», betyder, att
musiksatsen omtages till ett visst tecken.
Alsnö-stadgan, utfärd, af Magnus
Ladulås 1280, innehöll förbud mot
våldgästn., stadfäste Birger Jarls
edsörelagar o. gaf skattefrihet åt
en hvar, s. åtoge sig russtjänst.
Alströmer, Jonas, f. 1685 i
Alingsås, d. 1761, reste i Tyskl., Holld,
Engld, Frankr., gjorde 1726 d.
första sv. industriella anläggn. i
Alingsås.
alt, contr’ alto, haute contre,
tonk., djupare goss- o.
fruntimmersröst (fr. g-tvåstrukn. e).
Altāi, berg i Hög-Asien, 1,447 km.
l. Utbredn.: 429,200 kv.km.
Sajanska kedjan, Tangnu. Högsta
topp: Munku Sardik 3,473 m.
Guld, silfver, bly, zink, järn,
porfyr, jaspis, marmor.
altaiska språken o. folken i n.
Asien o. Europa: härstamn. fr.
Altai, 5 familjer: tungus., mongol.,
turk., samojed., finska.
altān, it., af gallerverk omgifven
liten utbyggn. från ett hus.
<b>altar, lat., ursprl. offerbord; i den
kristna kyrkan nattvardsbord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
