Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Beckx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heinr. v., gref., österr.
gen.-fältmarsk. o. statsm., f. 1760
Chambéry, 15/25 min., d. 45 Wien.
Belle-Isle (bäll-īl), fr. ö v.
Bretagnes sydkust, 82 ½ kv.km., 9,771 inv.
Belle-Isle (bäll-īl), Charl. Louis A.
Fouquet de, gref., marsk. af
Frankr., f. 1684 Villefranche,
jämte Broglie 41/42 befälh. ö. fr.
armén i österr. arfföljds-kr., ledde
42 fransm:s återtåg ur Böhmen,
46 öfverbefälh. i It., krigsmin,
sed. 57, d. 61.
Bellerofōn, Bellero’phon, gr.
myt., m. tillhjälp af Pegasos segr.
öfv. odjuret Kimaira, sträfvade
på Pegas. t. Olympen,
nedstörtades o. bländades.
belles-lettres (bäll-lättr), fr., skönlit., vitterh.
belletrist’ skönlitterär, vitter förf.
bellevue (bellvy’), se belvedere.
Bellīni, 1) Giov., kallad Gianbellini,
it. mål., f. 1426 Venezia, d. 16.
Grund, äldre venetianska skol.
— 2) Vincenzo, it. komp., f.
1802 (1801) Catania, d. 35 Paris.
Komp.: Norma, Sömngångerskan m. fl.
Bellinzōna, schweiz. befäst st. i
kant. Tessin, 4,911 inv.
Bell’is L., Synanthereæ. B.
perennis, allm. i hela Europa, kallas
ofta tusensköna.
bellit, sprängämne, uppf. af
svensken Lamm 1886, hygroskopiskt.
Bell-lancasterska undervisningsmetoden,
se växelundervisning.
Bellman, Karl Mik., en af Sveriges
förnämsta skalder, f. 1740 Sthm,
sed. 66 hofsekret., d. 95. Skr.:
Fredmans epistlar (90), Fredmans
sånger (91), Valda skr. utg. af
Sondén, 35/36, Saml. Skr. utg. af
Carlén, 56/61, Poet. arb. t. 1772
(utg. af Klemming, 72), Skr. Ny
saml. (utg. af Eichhorn, 76/77).
Bellmansmusiken (utg. af A.
Lindgren 95.)
Bellōna, lat., rom. myt., krigsgudinna.
Bellotti’, se Canale.
Bellūno, it. prov. 3,349 kv.km.,
190,066 inv. Hst. B., mel. Piave
o. Ardo, 18,747 inv.
belmontīn, kem., paraffin af
petroleum.
Belot (-lå), Ad., fr. förf., f. 1829
Guadeloupe. Advok. i Nancy, d. 90 Paris.
Belsāsar, Nebukadnesars son o.
siste kon. i Babylon, reg. 555/38
f. K. Se menetekel.
Belt, 1) Stora B., sund mel.
Själland, Låland o. Fyen samt
Langeland; 2) Lilla B., mel. Fyen o.
Jylland.
Belut’schistan, s. ö. delen af Iran,
342,688 kv.km., 810,076 inv. Hst.
Kelat. Bl. öfr. st.: Quettah,
besatt af engelsm. Utan större fl.
Största del. ofruktb. högld.
Befolkn. af iranskt urspr.,
mohammed., herdefolk.
belvedēre, it., ställe m. skön utsikt, lusthus.
belägring, kr., krigsföretag afs.
eröfrand. af en befäst plats,
-s-artilleri, därför erford. pjäser,
-s-park, framf. en fästn. f. dess belägr.
samlad krigsmateriel, -s-tillstånd,
v. yttre l. inre oroligh.; då en
stads l. landsk:s verkst. makt
öfverlämnas åt mil. myndigh.
-s-träng, transportabel, f. belägr.
erford. materiel f. artill.
(Artilleri-b.) o. ingenjörtrupper (Ing.-b.).
beläning, se investitur.
Bembasjön, se Bangveolo.
Bem’bo, Pietro, it. lärd, f. 1470
Venezia, 39 kardinal, d. 47 Rom.
Arb. på lat. o. it.
ben, hebr. o. arab., framför
fadersnamn = son.
Benāres, eng.-ind. prov. v. Ganges,
26,971 kv.km., öfv. 5 mill. inv.
Hst. B. 209,331 inv. Vallfartsort.
Betydl. hand. 1775 eng.
Benda, 1) Franz, böhm. komp.,
f. 1709, sed. 71 kapellm. Berl.,
d. 86 Potsdam. — Hans kusin
2) Georg, komp., f. 1721
Jungbunzlau, 48/78 kapellm. i Gotha,
d. 95 Köstritz. Violinist, pianist,
komp., skr.; Medea, Ariadne på
Naxos m. m.
Bendemann, Ed., ty. mål., f. 1811
Berl., 38 prof. i Dresd., 59/67
direkt, v. mål.-akad. i Düsseldorf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
