Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Berusande drycker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tackjärnets färskning, starkt
komprim, luft, i särsk. stjälpugnar
l. konvertrar, inpressas i det
flytande tackjärnet, hvarvid främm.
ämnen, ss. kol, kisel, mangan m.
m., upptaga syre, bildande koloxid
o. slagg, s. bortgå i gasform l. aflägsnas.
Bessières (bässiär), Jean Bapt., fr. i
marsk., f. 1768 Preissac, 98/99 i
Egypt., 04 marsk. af Frankr., 08 I
hert. af Istrien, d. 13 vid en rekognoser.
kort före sl. vid Lützen.
Bessus (Bessos), satrap af Baktrien,
tillfångatog kon. Darius III o. lät
utropa sig till kon., afrättad 329 f. Kr.
bestiāl|isk, lat., rå, djurisk, -itet, råhet.
bestick, låda för förv. af mat. o.
kirurg, instrum.; sjö., angifv. på
sjökortet, hvar ett fartyg befinner sig.
Bestūschev, Alex. (ss. skriftställ.
Marlinski), ry. novellist, f. 1795,
d. 37.
Bestuschev-Rjūmin, Alexei, grefve,
ry. statsm. o. fälth., f. 1693
Moskva, orsak. Ryssl. deltag, i sjuår.
kriget, 58 anklag, för högförräd.
o. afsatt, 62 af Katar. II
återkallad o. utnämnd t. fältmarsk., d. 66.
bestyckning, kr., samtliga
artilleripjäser på befäst plats l. örlogsfartyg.
besättning, kr., försvarstrupperna
i fästn. l. fältverk; sjö., det på
ett fartyg inmönst. mansk.
beta (β), andra bokst. i gr. alfab.
beta, kem., det ämne, s. fäster
färgen vid trådfibrerna.
bēta L., Chenopodiaceæ, bot., B.
vulgaris, rödbeta. Af B. vulg.,
var. rapacea, finnas flera former,
s. anv. t. sockerberedn.,
kreatursfoder o. spis f. människor. Se
vidare betodling.
Betānia, by i Palestina nära
Jerusalem, vid Oljoberget; nu Beit
el Azirije. Öde o. förfallen.
bête (bät), fr., oskäligt djur; b.
noire (nåār), »svart djur»; bild.
syndabock; bêtise (betīs), dumhet.
Béteigeuze (betäschö’s), fr., astron.,
fixstjärna af 1:a storl. i Orion.
Betel|kapellet, namn på ett
baptistkapell i Sthm. -skepp, fartyg,
där offentl. gudstjänst hålles för
sjöfolk und. vistelsen i utrikes
hamnar. Befälhafv. å ett sådant
fartyg kallas betelkapten o. den
särsk. flagg, s. dylika fartyg få
föra, betelflagg.
Betfāge, på Frälsarens tid by vid Jerusalem.
Bethlen Gabor, furste af
Siebenbürgen sed. 1613, f. 1580, lät 20
välja sig t. kon. i Ungarn,
fördrifven af Österrike 21, men fick
behålla kon.-titeln, d. 29.
bēting, sjö., timmerinrättn. på
däck f. ankartågs beläggn.
Bet’lehem, nu Beitlam, ford. st.
i Palestina, v. Jerusalem. Davids
o. Kristus’ födelseort. 8,000 inv.
-s-kyrkan, kyrka i Sthm.
betodling, odling af den s. k.
hvitbetan, af hkns två
hufvudvarieteter, sockerbetan och
foderbetan, den förra odlas för
industriella ändamål, den senare till
kreatursfoder.
betong (betång’), fr., hydrauliskt,
und. vatten hårdnande murbruk,
utgör en blandn. af stenskärfvor,
tegelmjöl, kalk o. trass. Anv. v.
grundläggn. af vattenbyggnader.
Betsaida (-aj’-), ort i Palestina vid
Genesaret, apostl. Petrus’, Andreas’
o. Filippus’ födelseort.
Betschuānalandet, brit. koloni i
S.-Afr. 648,000 kv.km., 133,100
inv. Regeringens säte i Mafeking.
Bettīna, se Arnim.
bett’ing, eng., vadhålln., is. vid
kapplöpningar.
Betz, Franz, framst, ty. baritonist,
f. 1835 Mainz, sed. 59 vid oper.
i Berlin, d. 1900 Berlin. Wagner-sångare.
betäckt väg, kr., gång v. fästn.
mel. fältvallen o. yttre grafkanten.
Beulé (bölē), Charl. Ern, fr., arkeol.
o. polit., f. 1826 Saumur, d. 74
Paris. Gräfn. på Akropolis. Skr. :
Fouilles et découvertes (73), Procés
des Césars (67/70).
Beurnonville (börnångvil’), Pierre
de Ruel de, fr. marsk. o. statsm.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
