Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blädning, skogsh., skogs afverkande
medelst utgallring (mots.: trakthuggning).
Blända, namn på en Värendskvinna,
hkn, enligt gammal sägen, i
spetsen för en skara kvinnor fr.
Värend t. större delen nedgjort en
und. dan. kon. Sven Grade i
Småland (på 1150-talet) inbryt,
krigshär o. t. lön därför erhållit den
lika arfsrätt m. männen, s.
Värendskvinnorna fr. urminnes tider
åtnjutit.
blände, min., fören. af svafvel o. zink.
blankare, kr., små afd. l. patruller
af kavalleri, s. utsändas f. att
vända fiendens uppmärksamh. fr.
ngn operationspunkt.
blänkfyr, se fyr.
bläster, bergsh., gm blåsmaskiner
nedtill i masugnar inpressad luft.
Bläu (lat. Cæsius), holl. lärd
boktryckarfam., 1) Willem, mat. o.
geogr., f. 1571 Alkmar, d. 38. Skr.:
Novus Atlas (34/62), 6 bd. — Hans
son 2) Joan, 1600/73. Skr.: Atlas
major (62), 11 bd.
blödarsjuka, läk., medfödt o.
ärftligt lidande, yttrar sig i stor
benägenh. för stark blödn., t. o. m.
i följd af den obetydligaste yttre åverkan.
blödning, läk., kan vara inre l.
yttre, uppstår gm skada på l.
sjukd. i blodkärl. Allt ef t. s.
artärer, vener l. hårrörskärl äro
skadade, antager blödningen olika
karaktärer o. leder t. döden, då
den härrör från större blodkärl
och ej i tid hämmas. Botemedel,
se blodstillande medel.
blötdjur, Mollusca, en af djurrikets
hufvudafd. B. hafva en mjuk,
slemmig kropp, s. hos de flesta
är innesluten i ett l. två kalkskal,
hos andra naken o. försedd m.
mjuka känseltrådar (trefvare) l.
långa masklika fångarmar. B.
delas i följ. klasser:
hufvudfotingar, snäckdjur, musseldjur,
manteldjur o. mossdjur.
b moll, tonk., tonart s. har b t.
grundton och 5 ♭ till förteckning
för h, e, a, d, g.
bōa, Boidæ, zo., giftfritt ormsläkte
i s. o. mellersta Amer. B.
constrictor, den största af dem, den
s. k. jätteormen. B. äfven en
ormlik pälskrage.
board (bård), eng., b. of trade,
handelskollegium, -inghouse (-haus),
i England o. Amer. ställen, där
främl. f. husrum o. föda.
Boas, Ed., ty förf., f. 1815
Landsberg, d. 53 där. Arbet. öfv.
Goethe o. Schiller.
boasēr|a, fr., panela. -ing, panel.
Bober, bifl. t. Oder, t. v., 255 km.
Boberg, 1) Gust. Ferd., arkit, f. 1860
Falun. Bl. hans byggn.-verk
märkas: Elektricitetsverket och
Centralposthuset i Sthm samt prinsarne
Eugens och Wilhelms palats på
Djurgården. Utsökt detaljbehandl.
Framstående som
utställningsarkit., senast vid utställn. i Sthm
09. Etsare. — Hans hustru 2)
Anna Katarina, f. Scholander
(dott. t. S. 1.) 64.. Målarinna,
mångsidig utöfvar:a af konstslöjd,
Bo’brikov, Nikol. Ivanovitsch, ry.
ämb., gen.-guv. i Finld, f. 1839,
sökte russificera Finld, mörd. 04
af E. V. Schauman.
Bobruisk, ry. befäst st. vid
Beresina, 35,177 inv. 1812 belägr. af
fransm.
bocc’a it., mun; con b. chiusa
(-kiusa), tonk., med sluten mun.
Boccaccio (bockatt’jå), Giov., it.
skald, f. 1313 Paris, d. 75
Certaldo vid Florens, skapare af den
it. klassiska prosan. Skr. Dantes
lefnadsbeskrifn. Hufvudverk:
Il Decamerone.
boecāle, it. våtvarumått ifr. 0,79/1,83 l.
Boccherīni (båck-), Luigi, it. komp.,
f. 1743 Lucca, d. 05 Madrid.
Skr. symf., kyrko- o. kammarmusik.
Bocchetta (bockätt’a), pass i ligur.
Apennin., 780 m. h.
boccia (bått’ja), it. spel m. kulor.
Bochara, se Bokara.
Boch’nia, st. i Galizien, vid Raba.
10,049 inv. Stora stensaltgrufvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
