Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Borchsenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundat ett själfständ. filos. system o.
en själfständ. filos. skola. Skr.:
Grundlinier t. den filos. statsläran
(2:a uppl. 62) Grundlinier t. den
filos. civilrätten (72) m. m. — 2)
Erik Gust. Bernh., den förres
brorson, statsm., f. 1842 Sthm,
75 ledarn, af 2:a kammaren,
ledare af protektionisterna, 91/00
o. 02/05 statsminister, 05
univ.-kansler, d. 07.
Boswell’ia Roxb., Burseraceæ, bot.,
förek. i Arab., ö. Afr. o. Ostind.
Hartset välluktande rökelse.
bota, sp. vinmått, omkr. 485 l.
botan|īk, gr., vetensk. om växterna,
växtkännedom. Allm. b. delas i:
växtanatomi, s. sysselsätter sig
m. växternas inre byggn.,
växtmorfologi, s. utforskar deras yttre
skapnad och organ,
växtfysiologi, s. af handlar deras växande,
näring o. fortplantning.
Tillämpad b. sysselsätter sig m.
växternas beskrifn., benämn, o.
indeln. i familjer, ordn., klasser,
släkten, arter, varianter o.
hybrider. Växtgeografi är läran
om växternas utbredn. på jorden
o. delar denna i 8 växtgeogr.
zoner: 1) ekvatorial-z. (palm, pisang),
2) trop. z. (fikon, trädart,
ormbunkar), 3) subtrop. z. (myrten,
lager), 4) varmare tempererade z.
(ständ. grönskande löfträd), 5)
kallare temp. z. (bladväxl. löfträd),
6) subarktiska z. (barrträd), 7)
arktiska z. (alpväxter) o. 8) polar-z.
(dvärgbjörk, martall). B. är ant.
ekonomisk, omfattande
agrikultur-b., hortikultur-b. o. forst-b., l.
estetisk (om prydn.-växt.) l.
teknisk o. industriell (läran om f.
konstnärer o. handtverkare
viktiga växter) l. med.-farmakol.
(officinella växter) l. toxikolog.
(giftväxter) l. hist. -isera, samla o.
undersöka växter, -ist, växtkännare.
botaniska trädgårdar kallas de, s.
äro afsedda för odl. af växter f.
vetensk. ändamål o. f. undervisn.
Den förnämsta vid Kew, utanför
London.
Bot’any bay (-ni be), vik på s.-östra
kusten af N. Holland. Fordom
eng. straffkoloni.
Both, Jan, holl. landsk.-mål., f.
omkr. 1610 Utrecht, d. där 52.
Botha, Louis, boer-gen., f. 1864
Natal, slog engelsm. vid Colenso o.
Spionkop.
Bothilde, dan. kon. Erik Ejegods
gem., d. 1103.
Bōthwell, James Hepb., earl of B.,
f. 1536, Maria Stuarts 3:e gem.,
d. 79 Danmark.
Botīn, And. af,’ häfdatecknare, f.
1724 Södra Möre, 58 assessor i
Antikvitetsarkiv., 62 kammarr.,
d. 90. Skr.: Beskrifn. om sv.
hemman o. jordagods (55/56), 2
bd, Sv. folkets hist. (89/92) m. m.
botokūder, indianstam i Brasilien.
Botoschān, rumän. st. v. Schiska,
40,000 inv. Betydl. hand.
Bott’a, 1) Carlo Guis. G., it. hist,
f. 1766 San Giorgio, d. 37 Paris.
Skr. Italiens nyare hist. — Hans
son 2) Paul Emile, f. 1803,
reste kring jorden o. uppt. Ninives
ruiner, d. 71 Poissy. Förf.
Botten, gam. ben. på Väster-,
Norr- o. Österbotten.
Botter-Hansen, Paul, nor. bibliogr.,
f. 1824 Våge (Gudbrandsdal.), 64
univers.-bibl., d. 69. Skr.: La
Norvège littér, au 19:me siècle (68)
m. m.
Bottensjön, sjö i Västergötl., gm
Rödesund förenad med Vättern.
bottfōr, fr., ytterstöfvel.
Botticelli (-tjäll’i), Sandro, egentl.
Aless. Filipepi, it. mål., f. 1446
Florens, d. där 1510. Fresker i
Sixtinska kap. i Rom.
bottīn, fr., fruntimmershalfstöfvel;
ytterkänga.
Bottniska viken, Östersjöns
nordligaste del, mel. Norrl. o. Finland,
587 km. l. och 160/260 km. b.
Botvid, Södermanl. 2:e apost.,
mördad omkr. 1120.
Botvīdi, Johan., predikant, f. 1575
Norrk., åtföljde Gust. II Ad. und.
hans fälttåg, 30 bisk., i Link., d.
35. Skr.: Likpredikan öfver kon.
Gust. Adolf, psalmer m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
