Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Braunschweig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bifl. t. v. Leine o. Ocker). Prod.:
brunkol, järn, sandsten, granit,
bly, koppar m. m. Hst. B. Öfr.
st.: Helmstedt, Wolfenbüttel,
Blankenberg m. fl. Hist.: B. tillhörde
urspr. gaml. hertigd. Sachsen.
Efter många delningar kom B. 1735
t. linjen B.-Bevern, hkn utdog
1885. Nuv. reg. Joh. Albrekt
sed. 07.
Braunschweig, hst. i hertigd. B.,
v, Ocker, 142,000 inv. Promenad., slott.
braunschweiggrönt, se berggrönt.
braunschweigmumma, se mumma.
brav|ād, fr., skryt, öfversitteri. -era,
skryta, stoltsera.
brāvo, it., bra (bifallsrop); äfven
lejd mördare.
bravūr, fr., djärfhet, tapperhet.
-aria, tekn. svårt sångstycke.
braxen, Abramis, Cyprinidæ, ikt.
Eg. B., A. brama L.. är en af
våra största och mest omtyckta
karpfiskar, ryggen grönbrun,
sidorna stötande i mässingsgult,
buken hvit, stöter i rosenrödt,
fenorna svartaktiga, vid roten
rödaktiga. Allmän.
Brayēra Kunth, Rosaceæ, lat.
Honvipporna på B. anthelmintica
Kunth, i Abessinien, utgöra s. k.
kussor, som med fördel anv. mot
binnikemask.
Brazz’a, d. största af dalmatiska
öarna, 396 kv.km., 24,408 inv.
Brazz’a, de, afrikares., f. 1852 Rom,
utforskade Ogoveflodens öfre
område, d. 05 Senegambien.
Breakspear (bräkspir), se
Hadrianus IV.
breccia (brett’scha), it., skarp
kantade mineralbrottstycken förenade
gm ngt ler-, kalk- l. kiselartadt
bindemedel, ofta utgörande hufvudmassan.
Bréche de Roland (bräsch dö
rolang’), pass i Pyrenéerna, 2,830 m.
h. Rolandssagan.
Brecknock, Brecon (breck’ön),
grefsk. i eng. furstend. Wales
1,223 kv.km., 59,906 inv.
Brēda, bef. st. i Holland, vid Mark,
26,618 inv. Arsenal, mål.-akad.,
slott. Fred 31/7 1667.
Brēda, 1) Karl Fredr. v.,
portr.-mål., f. 1759 Sthm, d. där 18. —
Hans son 2) John Fredr. v.,
mål., f. 1788 London, d. 35 Sthm.
Bredablick, Breidablik, nord.
myt, Balders boning.
Bredahl, Krist. Hviid, dan. skald,
f. 1784, d. G0. Skr.: Dram.
scener (19/33), 8 bd, m. m.
Bredal, Ivar Freder., dan. komp.,
f. 1800 Köpenh., d. där 64. Komp.
Lucia di Lammermoor (text af
H. K. Andersen), m. m.
Bredberg, 1) Bengt Gust., kem.
och metallurg, f. 1797 vid Gbg,
d. 73 Valdemarsvik ss. f. d.
bergmäst. Stora förtjänst, om
tillgodogörandet af silfver, koppar,
nickel. Förf. — 2) Henr. Vilh.,
ämbetsm., f. Sthm 1819, 60/74
statsr., d. 77 ss. pres. i kammarrätten.
bredd, geogr., en orts afstånd
(i grader) från ekvatorn; kallas
nordl. l. sydl. efter ortens läge
n. l. s. om ekvatorn.
Brederode, Henr. van, gref.,
nederl. frihetshjälte, f. 1531, d. 68.
Geusernas anförare.
Bredman, Joh., astron., f. 1770
Jämtl., 11/41 prof. i Upps., d. 59.
Skr.: Teoret astronomiens
grundsatser f. begynnare (45).
bredmunnar, Plagiostomi, ikt, 2:a
ordn. af broskfiskarna,
innefattande hajfiskar (Selachoidei) o.
rockfiskar (Batoidei).
Brée, Matth. Ign. van, nederl. mål.,
f. 1773 Antwerpen, d. där 39.
Målade bl. a. Rubens död.
Bregentved, grefsk. på Själland.
Bregenz, hst. i Vorarlberg, vid
Bodensjön, 7,594 inv. Museer, fabr.
Bréguet (-gē), Abrah. Louis, fr. urm.
o. mekan., f. 1747 Neufchâtel,
grund, i Paris en verkstad f.
tillverkn. af kronometerur samt
fysiska o. andra apparater, d. 23.
Bréguets metalltermometer, se
termometer.
Brehm, Alfr. Edm., ty. zo., f. 1829
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
