Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Braunschweig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befälhafvare. Sammansatt b. består
af alla tre vapenslagen.
brigand (-gang’), fr., stråtröfvare.
brigantīn, sjö., tvåmastadt fartyg
m. salning i st. f. mars på stormasten.
brigg, sjö., tvåmastadt fartyg med
märsar o. rår på båda masterna.
Briggs, Henry, eng. mat., f. 1556
Warleywood, d. 30 ss. prof. i
Oxford. Beräknade de efter honom
benämnda (Briggska) logaritmerna
m. 10 till bas.
Brigham Young (braj’äm jöng), se Young.
brighell’a, it., den förslagne
betjänten i den it. folkkomedien.
Bright (brajt), John, eng. statsm.,
f. 1811 Greenbank, kväkare, ifrig
frihandlare, 43 parlam.-ledarn.,
68/70 handelsmin., 73/74 o. 80/82
åter min., d. 89.
Brighton (braj’tōn), eng. st. v.
Kanalen, 126,826 inv. Palats,
hafsbad, akvarium.
Brights (brajts) njursjukdom
(Morbus Brightii), läk., njurlidande i
fören. m. ägghvita i urinen.
Behandl.: svettdrifvande o. afförande
medel, ångbad, ägghvitrik föda,
varmt klimat.
briketter, pressade kol, koltegel.
brikoll’, fr., bilj., bollens återstudsn.
— Se Par B.
Bril, Paul, holl. landsk.-mål., f. 1556
Antwerpen, d. 26 Rom.
briljant’, fr., 1) ädelsten (is.
diamant), slipad i form af 2
stympade pyramider; 2) glänsande,
lysande. -īn, ett slags
hårförsköningsmedel.
briljēra, fr., lysa, pråla.
Brillat-Savarin (brijā-savaräng’),
Anth., fr. förf., f. 1755 Belley, d.
26 Paris. Skr.: Physiol. du goût (25).
brillor, glasögon utan skälmar, uppf.
förmodl. i slutet af 13:e årh.
Brilon, st. i Westfalen, vid Möhne,
4,802 inv. Ford. hansest.
Brinckman, se Brinkman.
Brin’disi (de gamles Brundusium),
it. st. v. Adriatiska hafv., 25,317 inv.
Hamn, ärkebisk. Förr fästn. Station f.
världspostförbindelsen mel. Europa o. Indien.
brin’disi, it. dryckessång.
Bring, 1) Sven, se Lagerbring.
— Hans brorson 2) Erl. Sam.,
hist. o. mat., f. 1736 Ausås, d. 98
ss. prof. i Lund. Förf. —
Dennes brorson 3) Ebbe Sam., hist.,
f. 1785 Össjö (Skåne), 28/42 prof.
i Lund, d. 55. Polyhistor. o. förf.
— Hans sysslings son 4) Ebbe
Gust., teol. förf., f. 1814
Askersund, 48 prof. i Lund, sed. 61
bisk. i Linköp., d. 84. Högkyrklig.
Brinkman, Karl Gust. v., frih.,
diplomat o. skriftst., f. 1764 Nacka,
1803/06 sändeb. i Berlin, 08/10 i
London, d. 47 Sthm. Skr.:
Gedichte (89, 04) m. m. B:s
efterlämnade stora handskriftsaml., det
s. k. Brinkmanska arkivet,
förvaras på Trolle-Ljungby (Skåne).
Brinvilliers (brängvilliē), Marie
Madel, de, markisinna, ryktbar fr.
giftblanderska; förgift, i
förbindelse m. St. Croix sin familj,
halshuggen i Paris 1676.
brīo, it., lifligh., eld. -so l. con b.,
tonk., eldigt, lifligt.
Brion, Friederike, f. 1754
Sesenheim, d. 13 Mussenheim, bek. f.
sin kärlek t. Goethe.
bris, sjö., vind i allmänhet, t. ex.
fin, frisk, hård b.
Bris’bane (-ben), hst. i Queensland,
vid mynn. af B.-floden, 136,000
inv. Grund. 1823. Handel.
Brisēïs, gr. myt, Brises’ dotter.
Hippodameia, älskades af Akilles.
Brīsing, nord. myt, Fröjas
halssmycke.
brisling, se hvassbuk.
Brisson (-sång’), Eug. Henri, fr.
statsm., f. 1835 Bourges, 71/81
medl. af nat.-församl., 81 pres. i
dep.-kam., 85 konseljpresident, 98
min.-presid.
Brissot (-så), Jean Pierre, fr.
revolutionsm., f. 1754 Chartres,
girondist, giljot. 93. Förf.
Bristol (bristl), eng. st. v. Avon och
hafsbukten B.-kanalen, 372,000
inv. Bisk., hamn, dockor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
