Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brockfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bronn, Heinr. Georg, ty.
naturforsk., f. 1800 Ziegelhausen, d.
62 Heidelberg. Skr.: Klassen u.
Ordn. des Tierr., m. m.
brons, leger. af koppar o. tenn,
stund. m. tillsats af bly l. zink,
anv. t. klockor, kanoner, statyer,
mynt., husgeråd m. m.; är hård
polerbar, oxiderar ej lätt. B.
förekommer i hand. äfven under
namnen malm, talmiguld,
pinsback m. m. B.-industriens
hufvudsäte företrädesvis Frankrike.
-era, gifva ett föremål utseende
af brons.
bronsfärger, bronspulver, t.
tunna blad utvalsad o. und. fuktn.
m. vatten finpulveriserad leger.
af koppar o. zink.
bronsåldern, den kulturhist.
period, då t. vapen o. redskap
användes brons; i Norden t. omkr.
börj. af vår tidräkn.
Brontë (brånn’te), Charlotte (pseud.
Currer Bell), eng. förf., f. 1816
Yorkshire, d. 55 Haworth. Skr.:
Jane Eyre, m. m.
Brooke (bruck), Sir James, f. 1803
Bath, for 38 t. Saravak, där han
gjorde sig t. herre, förvärfvade
46 Labuan åt England, 48 eng.
kommissarie på Borneo,
fördrifven, 57 åter herre i Saravak, d.
68 i England.
Brooklyn (bruck’lin), stadsdel af
New York, förenadt m. N. Y. gm
en bro, 1,166,582 inv. Hamn,
bank, varf, arsenaler, polytekniskt
institut m. m., fabr.
Broomé, 1) Gust., teol., f. 1786,
d. 65 ss. kyrkoh. i Skåne. Förf.
— Hans son 2) Gust., rättsl., f.
1824, sed. 62 prof. i Lund. Död 94.
Brosböll, Johan Karl Krist, (pseud.
Carit Etlar), dan. förf., f. 1820
Fredericia, 53 inspekt. vid kgl.
bibl. i Köpenhamn, d. 1900 i
Gjentofte. Resor i Afrika o.
Europa. Skr. hist. noveller m. m.
brosch, fr., bröstsmycke för
fruntimmer, -era, inväfva guld, silfver
eft. mönster; häfta böcker, -yr,
häfte; ströskrift.
Broschi (brås’ki), Carlo (Farinelli
kallad), ber. sopransång., kastrat,
f. 1705 Neapel, d. 82 Bologna.
Blef af Filip V upphöjd t. grand
af Spanien.
brosk, de inom djurkroppen
befintliga bildningar, s. bestå af
broskväfn. B. är segt, elastiskt,
blå- l. gulhvitt. Utgör und.
kroppens utveckl. stommen för den
sedermera uppkommande benbyggnaden.
broskfiskar, 3:e underklassen af
svenska fiskar, ha broskartadt
skelett, ryggraden antingen m.
kvarstående ryggsträng l. mer l.
mindre utveckl., förbenade
kotkroppar. Munnen und. hufv.,
gälarna fastvuxna, inga gällock,
kroppen naken l. täckt m. små
benstycken. Sakna simblåsa o.
blindtarmar. Hit höra de största
hafsfiskarna.
Broström, Daniel (Dan.), skeppsred.
i Gbg, f. 1870 Kristinehamn, ledarn,
af 2:a kamm. sed. 06, främst,
verksamh. för hand. o. sjöfart.
Brougham (brûm), Henry, lord B.
and Vaux, eng. statsm., f. 1779
Edinburgh, 10 parlam.-led., 30/34
lordkansl., d. 68 Cannes.
Förträfflig talare, verkade f.
reformer. Förf.
Broughton (brautön) Rhoda, eng.
romanförf:a, f. 1840, har skr. flera
rom., af hka de flesta äro öfvers.
på svenska.
Broussais (-sä), Franç, J. V., fr.
läkare, f. 1772 St. Malo, d. 38
ss. prof. i Paris. Grundl. af fysiol. skolan.
Broussonētia Vent., Urticaceæ, bot.,
t. mullbärsträdens familj hörande
trädsläkte. Af ved o. bark i B.
tinctoria Mart. o. B. brasiliensis
Mart. fås gult färgämne; af bark.
af B. papyrifera Vent. o. B.
Kæmpferi Sieb., s. växa i Japan o. Kina,
erhålles pappersmaterial.
Brouwer (brauer), Adr., holl.
genremål., f. 1606 Oudenaarde, d. 38
Antwerpen. Värdshusscener.
Browall’ia L., Solanaceæ, bot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
