Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Buldan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öfre B., omfattande västra del.
af Schweiz, prov. Franche-Comté
samt största del. af Savoyen, gm
hkn fören. uppkom 4) kon.-riket
B. l. (eft. hst. Arles) Arelat, s.
alltså i ö. begränsades af Alperna,
i s. af Medelhaf, i v. af Rhône
o. Saône samt i n. sköt upp t.
hertigd. B. (se nedan 5). Efter
kon. Rudolf III:s död (1030) blef
riket förenadt m. det hel. rom.
riket, hvars kejsare, Konrad II,
1034 lät kröna sig t. kon. af B.
Eft. kejs. Karl IV:s död (1378)
sönderföll B. emellertid i en mängd
själfst. små territorier, hka efter
hand införlifvades med Frankrike.
— Samtidigt med att grefve Boso
(se ofvan) gjorde sig t. kon. af
Nedre B. grundades 877 af
dennes bror, Richard af Autun, i
nordligaste del. af det gaml. burg.
riket 5) Hertigd. B, vid Saône
o. öfre Seine. Småningom
länspliktigt under Frankrike, blef
hertigd. åter själfständigt under
Filip III (1363/1404), o. dels gm
krig, dels gm arf förenades tid
eft. annan därmed de sed. s. k.
Spanska Nederländerna m.m.,
så att hertigd. under Karl den
djärfve (1467/97) i makt kunde
mäta sig m. Europas största
riken. Efter denne hertigs död
kom det egentl. hertigdöm. B,
(se Bourgogne) t. Frankrike;
de öfr. prov. ärfdes af Karls
dotter Maria och gingo (gm hennes
giftermål med kejs. Maximilian)
eft. hennes död t. österr. o.
sedan t. span. monarkien.
Buridan (byridang’), Jean, fr.
skolast., f. omkr. 1300 Béthune, d.
58. Bekant f. sitt påstående, att
en hungrig åsna på lika afstånd
från 2 lika stora o. lika goda
höbuntar måste svälta ihjäl,
emedan hon dragés lika mycket t.
dem båda.
burin (byräng’)> fr., grafstickel.
Burke (börk), 1) Edm., eng. statsm.
o. talare, f. 1729 Dublin, 65
parlam.-ledarn., kämpade f. liberala
reform, o. gynnade de amer.
koloniernas anspr., afgjord
motståndare till fr. revol., d. 97 vid
Beaconsfield. Polit. skr. — 2) Rob.
O’Hara, eng. upptäcktsres., f.
1821 St. Cleram (Irl.), d. 61 på
återfärden från en expedit, t.
Carpentariaviken.
Burkersdorf, by i Schlesien. Sl.
21/7 1762.
Burleigh (börli), Will. Cecil, lord,
eng. statsm., f. 1520 Bourne, 48
statssekr., 49 insatt i Towern,
und. Elisabet åter statssekr.,
befordrade hennes välde, bidrog i
väsentlig mån t. Maria Stuarts
fängslande o. afrättn., d. 98.
burlesk’, fr., putslustig, tokrolig.
Burma, se Birma.
Burman, Pet., holl. filol., f. 1688
Utrecht, d. 41 ss. prof. i Leijden.
Utg. grek. o. lat. klassiker.
Burmeister, Herm., ty. naturforsk.,
f. 1807 Stralsund, sed. 70 i
Cordova (Syd-Amer.); resor i Brasil.
o. Argent. republ., d. 92 Buenos
Aires. Förf.
Burne-Jones (born dschåns), Sir
Edw., eng. mål., f. 1833 i
Birmingham, d. 98 London.
Prerafaelismens företrädare.
Burney (börni), Charl., eng.
mus.-hist., f. 1726 Shrewsbury, d. 14
London. Skr.: General hist. of
music (76/89) m. m. Komp.
Burnley (börnle), eng. st. v. Burn,
100,569 inv. Fabr., stenkolsgr.
Burnouf (burnûf), Eug., fr.
orien.-tal., f. 1801 Paris, d. där 52 ss.
prof. Befordr. kännedomen af
zendspr. Förf.
Burns (börns), Rob., Skottlands
störste lyriker, f. 1759 nära Ayr,
d. 96 Dumfries. Flera af B:s
dikter öfvers. på sv.
Burnside (börnsajd), Ambr. Ever.,
nordamer. militär, f. 1824
Liberty, 61 brig.-gen., 62 gen.-maj.
o. t. 63 öfverbefälh., d. 81.
būrnus, arab., egentl.
beduinmantel; öfverrock m. kapuschong.
Burritt (börr’-), Elihu, nordamer.
filantr. o. fredsapost, f. 1811 N.
Britain, var först smed, predikade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
