Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Christus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cirkus, lat., aflång kapplöpn.-bana
hos romarne. Nu föreställn.-lokal
för konstberidare.
ci’rro|-cu’mulus, lat., litet rundt,
hvitt moln. -cumulostratus,
utbredt fjädermoln.
cirrus, lat., fjädermoln.
Cirta, g. geogr., st. i Numidien,
nu Konstantine.
cis, lat., på denna sidan.
cisalpīnsk, på denna sid. Alperna
(räknadt fr. Rom).
cisalpīnska republiken, 1797 af
Bonaparte bildad stat i n. Italien,
1802 kallad It. republ., 1805/14
kon.-riket It.
ciselēra, fr., bearbeta metaller m.
grafstickel, mäjsel o. fil, is.
framställa upphöjda fig. på guld,
silfver o. d.
Cisleithānien, fr. 1867 namn på
Österr. på denna sid. (räknadt fr.
Wien) fl. Leitha.
cispadānsk, på denna sid. Po
(räknadt fr. Rom).
cispadānska republiken, 1796 af
Bonap. bildad stat i n. It.
Cissey (sissä), Erneste Louis de, fr.
general, f. 1810 Paris, 63 div.-gen.,
70 fånge vid Metz, 71 mot
kommunen, 71/73 o. 74/76 krigsmin.,
80 afsked. ur armén i följd af en
skandalprocess, d. 82.
cissoīd, gr., kurva af 3:e ordn.,
hvars spets liknar spetsen af ett
murgrönblad.
cis’ta, lat., kista, is. rund
bronsask i etrusk. grafvar.
cistercien’ser, munkorden, stift.
1098 af benediktin. Robert i
Citeaux, Bernh. af Clairvaux höjde
orden (däraf Bernhardin-ord.).
Svärmiska asketer. Dräkt: hvit m. svart
gördel. Nu förfallen. Feuillanter o.
trappister utgreningar däraf.
cistern’, lat., konstgjord vattenbehållare.
citadell’, it., kärnfäste, liten
fästning inuti en stor.
citāt, lat., anfördt ställe ur en skrift.
-ion, anfördt ställe, anförande af
en förf:s ord.
citāto lōco, (förk. c. l.), lat., på
anfördt ställe.
cité, fr., stad.
citera, lat., anföra l. åberopa ett
ställe i en skrift.
Cithæron, se Kitairon.
cit|o, lat., fort. -issime, mycket fort.
citoyen (-tåajäng’), fr., medborgare,
ersatte und. fr. revolut. titeln herre.
citrōn, frukt af Citrus medica L.
citronāt, omogna citronskal,
kokade i sockersirap.
citronolja, (cedro-olja), flykt. olja
ur fruktskalen af Citrus limonum.
citronsyra, C6 H8 O7 + aq. = 210,
mycket utbredd i växtriket, vanl.
förenad m. baser. Färglösa, i
vatten o. alkal. lösl. prismor.
citrus L., Aurantiaceæ. Bland
arter må nämnas: C. aurantium
R., orange- o. pomeransträdet
samt C. medica L., citronträdet.
città (tjittā), it. namn på stad.
cittra, gr., stränginstrum. med platt
resonanslåda, öfver hkn äro spända
vanl. 6 strängar, s. knäppas med fingrarna.
city (sitt’i), eng. namn på stad, is.
äldsta delen af London.
ciudād, sp. namn på stad.
Ciudad Bolīvar, ford. Angostūra,
st. i Venezuela, 11,686 inv.
Ciudād Rodrīgo, sp. st. vid Agueda.
8,143 inv. Gränsfästn. mot Portugal.
civīl, lat., borgerlig; hörande till
tvistemål.
Civīlis, Claud., anförare för
bataverna mot romarne 69/70 e. K.
civilis|ation, lat., hyfsning,
sedernas förädling, -era, hyfsa, bilda.
civil|lista, anslag, s. af
statsinkomsterna tilldelas regenten till
bestridande af hans, hans familjs
o. hofstatens underhåll, -minister,
statsråd, s. är chef för civildep.
-process, rättsligt förfarande vid
behandl. af tvistemål, -rätt,
borgerlig rätt. -stånd, en persons
ställning med afs. på födelse,
äktenskap, död. -äktenskap,
afslutas inför en statens ämbetsman
utan kyrkl. vigsel.
cīvis, lat., medborgare.
cività, it., stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
