Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cristiernin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cunēne (Nourse), fl. i s. Afr., 1,500
km., uppr. på Mossambabergen, utf. i Atlanten.
Cu’neo l. Coni, st. i n. It. vid
Stura o. Gesso, 27,065 inv.
Cunha (kun’ja), Tristão da, port.
sjöfarande; återvände fr. en
expedit, mot kon. af Kalkutta med 5
rikt lastade skepp; d. 1540. Efter C.
är en ögrupp i Atlant, uppkallad.
Cunningham (könn’ighäm), Allen,
skot. naturskald, f. 1784
Blackwood, d. 42 London. Skr.
folkliga sånger o. ballader, epos, rom. m. m.
Cupīdo, l. Amor, kärleksguden hos
romarne. Jfr Eros.
cūra, lat., omsorg; c. poste’rior,
en senare omsorg.
Curaçāo (-sāung), Curassāo, holl.
ö i V. Ind., 550 kv.km., 31,351
inv. Prod.: salt, kochenill, likör
(kyrasså). Hst. Willemstad.
curāre, pilgift hos indian, vid
Orinoco, erhålles af strychnéarter,
förlamar rörelsemusklerna, men
ej medvetandet.
Curassāo, se Curacão.
Cur’ci, Carlo Maria, jesuit, f. 1810
Neapel, ifr. förfäktare af påfvens
ofelbarh., utstött ur jesuitorden 77.
Curcūma L., Zingiberaceæ. C.
longa L. har rotknölar, benämnda
gurkmeja, som innehåller
färgämnet curcumin.
cūria, lat., afdeln. af folket i forna Rom.
Curiātier, se Horatius.
Curie (kyrī), Pierre, fr. fys., f. 1859
Paris, d. där 06, tills, med sin
hustru Marie C. (f. 67) de
radioaktiva elementen radium o.
polonium. 03 båda Nobelpristagare.
curiōsum, lat., sällsynthet.
Curman, Carl Pet., läk., balneolog,
f. 1833, fr 69 prof. i anat. vid
och sed. 84 hedersled. af Fria
konsternas akad. Har utg. flere
arb. i hälsovård.
Currer Bell (körr’er-), pseud. för
Ch. Brontë.
curric’ulum vītæ, lat., lefnadslopp.
curry powder (körr’i pau’der), eng.,
skarp ind. kryddblandn. af peppar,
ingefära, koriander m. m.
Cur’tius (-tsius), 1) Marcus, rom.
yngl., s. enl. sagan 362 f. K.
störtade sig i ett svalg, för att rädda
Rom. — 2) Quintus C. Rufus,
rom. hist. förf., und. 1:a årh. e. K.
Skr. Alex. d. stores hist.
Cur’tius (-tsius), 1) Ernst, ty.
arkeol., f. 1814 Lübeck. Skr.:
Peloponnesos m. m. — Hans bror 2)
Georg, språkf., f. 1820 Lübeck,
d. 85. Skr.: Grundzüge der griech.
Etymologie m. m.
Curz’ola, dalmat, ö i Adriat. haf.,
259 kv. km., 11,160 inv. Hst. C.
6,485 inv. 2 hamnar.
Cūsa, Nicolaus, l. N. Cusanus
(eg. Krebs), kardinal, f. 1401 Kues,
var i början påfvens motst., sed.
hans anhängare, 48 kardin, o. bisk.
i Brixen, d. 64 Todi. Matem., filos.
Cus’cuta L., snarrefva,
Convolvulaceæ. C. trifolii Bab. växer
parasitiskt på klöfver o. gör stor skada,
C. epilinum Weihe d:o på lin.
Custine (kystīn), Ad. Phil., gref.
de, fr. gen., f. 1740 Metz, eröfr.
92 vänstra Rhenstranden,
giljotinerad 93 för återtåg.
cus’tos, lat., väktare; c. morum,
ordningsman i skola.
Custozz’a, it. by vid Verona, sl. 1848.
cuti’cula, lat., hinna öfver
epidermis på växter.
Cutt’ack, se Cattack.
Cuvier (kyvjē), Geo. Léop. Chrét.
Fréd. Dagob., baron, fr. naturf.,
f. 1769 Mömpelgard, d. 32. Gaf
zool. en ny riktn. o. höjde den
jämf. anat. till vetensk. Skr.:
Le règne animal m. m.
Cuyabā, st. i Brasil. vid fl. C.
18,000 inv.
Cuyp (köjp), Albert, holl.
landsk.- o. djurmål., f. 1620, d. 91.
Cuz’co, st. i Peru, 3,468 m. of.
hafvet, 30,000 inv. Univ. Det gaml.
inkas-rikets hst.
cwt, förk. för hundredweight.
cyān, C2 N2 = 52, består af kol o.
kväfve, färglös, giftig, brännbar
gas. -kalium, KCN = 65,
erhålles vid smältn. af blodlutsalt m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
