Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Digitigrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diur|ēsis, gr., urinuttömn. -ētica,
läk., urindrifvande medel.
dīva, it., gudinna; utmärkt sångerska.
divān, pers., turk. statsråd; arab.
diktsaml.; låg hvilsoffa.
diverg|ens’, lat., riktn. åt olika håll,
spridning. -era, gå åtskills, sprida sig.
diver’se, lat., åtskilligt.
diversion, lat., skenrörelse, för att
leda fienden i annan riktning.
divertissemang, lat., förströelse, dans.
dīvide et im’pera, lat., »dela
(söndra) o. härska!» d. v. s. splittra
motståndarne i partier för att sed.
besegra dem.
dividend’, lat., tal, s. skall delas;
lott, vinst.
dividēra, lat., dela, utföra en division.
divīn, lat., himmelsk, gudomlig.
Divīna comme’dia, dikt af Dante.
divination, lat., aning, spådom.
divis|ībel, lat., delbar. -ion, lat.,
delning; aritm., deln. af ett tal i
ett bestämdt antal lika delar; kr.,
den minsta, af alla vapenslag
smnsatta truppstyrka.
divīsor, lat., mat., tal, som delar
ett annat.
divort’ium (-tsium), lat.,
äktenskapsskillnad.
dix’i, lat., jag har talat (t. slut).
Dixon (dixn), Will. Hepworth, eng.
förf., f. 1821, 53/69 red. för
»Athenæum», d. 79 London. Skr.
biogr. o. hist. arb.
Dja’kovo (Diakovar), st. i Slavonien
vid Vuka, 6,824 inv.
Djamna, Dsjumna. Jumna, bifl.
till Ganges t. h., uppr. på
Himalaja, utf. vid Allahabad, 1,458
km. l. Omr. 317,700 kv.km.
Djingis-kan, se Dschingis-kan.
Djinni, se Dschinni.
Djodjokerta, se Dschogdschokerta.
djungel, sträckor af ouppodlad,
gräsbevuxen mark; is. tätt
bevuxna, sumpiga vildmarker vid
foten af Himalaja.
djur, organiska individer, i allmänh.
utrustade m. frivillig
rörelseförmåga äfvensom m. känselförmåga.
Indelas i ryggrads- o. leddjur, kräftdjur,
maskar, blöt-, strål- o. urdjur.
Djurberg, Daniel, geogr., f. 1744,
d. 34 Sthm, utg. flere geogr. läroböcker.
Djurgården, nära Sthm belägen lustpark.
Djurklou, Nils Gabr., frih.,
fornforsk., f. 1829, d. 04. Skr.: Några
ord om sv. landsk.-målen (56),
Sagor och äfventyr o. s. v. (83) m. m.
djurkretsen l. zodiaken, bälte af
himlahvalfvet på båda sidor om
ekliptikan, inom hkt solen,
månen o. de äldre planeterna röra
sig. Delas i 12 lika delar (tecken),
omfattande stjärnbilderna:
Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan,
Lejonet, Jungfrun, Vågen,
Skorpionen, Skytten, Stenbocken,
Vattumannen, Fiskarna.
Djursholm, förr ett släkten Banér
tillh. gods i Sthms län, sed. 1889
köping i sma län. 3,084 inv. (09).
Djursätra, hälsobrunn nära Sköfde.
djäfvul (gr. dia’bolos, förtalare; hebr.
satan, fiende, vedersakare), det
ondas personifierade princ. i mots.
till Gud. D.-begreppet hämtades
af judarne från kaldéerna.
Dmitrījev, Ivan Ivanovitsch, ry.
skald, f. 1760 Simbirsk, d. 37
Moskva. Grund. med Karamsin
en ny, fri litteraturperiod i Ryssland.
d moll, tonart med ♭ för h.
Dnjepr, ry. fl., uppr. på
Valdajhöjden, bildar delta o. utf. i Svarta
hafv. 2,146 m. l. Bifl. t. h.:
Beresina, Pripet, Ingulez, t. v. Desna,
Vorskla, Samara. Omr. 526,956 kv.km.
Dnjestr, ry. fl., uppr. på
Karpaterna i Galizien, utf. vid Akjermau
i Svarta haf. 1,342 km. l. Omr.: 76,862 kv.km.
Dōberan, st. i Mecklenburg-Schwerin
vid Östersjön. 4,954 inv. Svafvelkällor.
Dobrudsch’a, nordöstl. landsk. i
Rumänien. 15,536 kv.km., 267,808
inv. Till 1878 turk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
