Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eklärera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temperaturförändring o. s. v.) försättas o. hkt
yttrar sig i en karakteristisk
attraktion o. repulsion, vidare gm
utveckl. af ljus, ljud o. fysiol.
verkningar. Alla kroppar kunna
delas i ledare (metaller, vätskor
o. s. v.) o. oledare (siden, glas
hartser o. s. v.). Närmar man
en i en silkestråd hängande
flädermärgskula till en gniden glas-
l. hartsstång, så attraherar denna
kulan; men hade den redan
meddelats e. gm den gnidna
glasstången, skulle den på sma sätt
repelleras af glasstången o.
attraheras af den gnidna hartsstången.
Det finns sålunda två slags e.,
glas-e. l. positiv (+) o. harts-e. l.
negativ (—). Liknämniga e.
reppellera, oliknämn. attrahera haa.
Jfr galvanism.
elektricitetsmaskin, apparat för
utveckl. af friktionselektricitet på
mekanisk väg. Består hufvudsakl.
af en glas- l. kautschukskifva, s.
sättes i rotat, medelst en vef o.
därigm gnides mot det s. k.
riftyget (läderkuddar, bestrukna m.
amalgam), und. det en isolerad
metallisk kropp, konduktorn,
uppsamlar elektriciteten.
elek’triker, en som sysselsätter sig
med elektriciteten vetenskapligt l. tekniskt.
elektrisera, behandla l. ladda m.
elektricitet; bild., elda, hänföra.
elektriska bad, hydroelektriska
bad, varma vattenbad, hvari en
elektrisk ström ledes till den badande.
elektriska ljusbad, bad, i hka det
utstrålande värmet från elektr.
glödlampor framkallar svettning
hos patienten.
elektriska telegrafen, se telegraf.
elektriska ur, ur, numera en
urtafla med visare, hkas gång
medelst en elektrisk ledning göres
beroende af ett normal ur, så att
de noga öfverensstämma med detta.
elektrisk belysning, se elektrisk ljus.
elektrisk gnista, ljusfenomen, s.
uppstår, när elektricitetsmängder
af olika slag neutralisera haa.
elektrisk järnväg. Drifkraften är
här en elektr. ström, som alstras
antingen i en vid hufvudstationen
befintlig dynamomaskin o.
medelst ledningar, vare sig gm
skenorna l. särskilda trådar, tillföres
en under vagnen fäst elektr.
rotationsmaskin l. (enl. ett i början
af 1886 antaget system) i
ackumulatorer, s. äro placerade
antingen i de särsk. vagnarna l.
lokomotivet och som laddas på vissa
bestämda stationer, s. k.
kraftstationer, i själfva vagnen o. meddela
strömmen åt en under denna fäst
elektr. rotationsmaskin. Den 1:a
elektr. järnv. byggdes af Siemens
& Halske 1879 vid en kolgrufva i
Schlesien, den 2:a af samma
firma 81 mel. Lichterfelde, nära
Berlin, o. Berlin-Anhaltbanan. I
Sverige pågå försök med elektr.
drift på Värtabanan o. på
sträckan Stockholm-Järfva.
elektrisk ringledning,
klocksignal-apparat, hvars kläpp sättes
i gång af en elektr. ström.
elektrisk stapel, se galvanisk stapel.
elektrisk ström, se galvanism.
elektrisk urladdning,
elektricitetens öfvergång från en kropp till
en annan, antingen långsamt och
likformigt l. ock plötsligt
(elektrisk gnista, blixt).
eletriskt batteri, se batteri.
elektriskt ljus, gm elektr. ström
fr. ett starkt galvan, batteri l. en
dynamoelektr. maskin framkalladt
bländande ljusfenomen, s. uppstår
mel. de af kolspetsar bestående
båda polerna (regulatorer l.
båglampor), l. ock det svagare ljus
(glödlampor), s. en i en
strömledn. insatt dålig ledare utstrålar,
i det den bringas till glödning.
Användes i bostäder, fyrtorn, till
belysn. af gator, butiker, verkstäder
o. inre delar af mskokroppen, m. m.
elektrōder, gr., polerna till ett
galvan, batteri l. elektr. bad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
