Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Ellora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emball|age (angballāsch), fr.,
omslag för varor, -era, inpacka.
embargo, sp., beslag (is. på skepp
o. last).
embarkēra (ang-), fr., inskeppa.
embarras (angbarrā), fr., förvirring,
förlägenhet. E. de richesse (-dö
rischäss’), förlägenhet, orsakad af öfverflöd.
embellera (ang-), fr., bli vackrare förskönas.
Embla, se Ask.
emblem (angbläm), fr., sinnebild.
embolī, gr., förstoppn. i blodkärlen
gm en i blodströmmen bildad
propp (embolus). Medför ofta
hastig död.
embonpoint (angbångpåäng’), fr.,
fetma, godt hull.
embouchure (angbûschyr), fr.,
mynning; läpparnas ställn. vid blåsning.
embrassera (ang-), fr., omfamna.
embrasure (angbrasyr), fr.,
skottglugg för kanon.
embrocation (-ke’schönn), eng.,
liniment till baddning l. gnidning för
ledvrickning, reumatism o. d.
em’bryo, gr., d. inuti de kvinnliga
fortplantningsorganen ur det
befruktade ägget sig utvecklande
organismen, -logī, gr., läran om
embryot.
embuscade (angbyskād), fr., bakhåll.
Emden, st. i Hannover v. Ems, 16,453 inv.
emend|ation lat., förbättring,
rättelse, -era, beriktiga, förbättra.
emergēra, lat., dyka upp.
eme’ritus, lat., uttjänt,
pensionerad tjänsteman.
emersion, lat., himlakropps utträde
ur en annans skugga.
Em’erson (-sön), Ralph Waldo,
amer. filos. o. skald, f. 1803, d.
82. Skr. Poems o. Essays.
emet’ica, gr., kräkmedel.
emeute (emot), se emöt.
em|fās, gr., i retoriken uttrycksfull
framställn. -fatisk, uttrycksfull.
emfysēm, gr., samling af luft
under huden l. äfven en egendomlig
sjuklig förändring i lungorna,
lung-e., bestående i en abnorm
utvidgn. af lungblåsorna med förlust
af deras elasticitet, oftast en
följd af kronisk bröstkatarr;
förorsakar andfåddhet.
emi|grant’, lat., utvandrare;
medlem af adel o. prästerskap, s.
under den 1:a fr. revolut, flydde ur
Frankrike, -gration, utvandring.
-grera, utvandra.
Emi’lien, it., Emilia, landskap i
mel. Ital., 20,515 k.km., 2,489,580
inv. Omfattar 8 provinser.
Emin Pascha, eg. Eduard
Schnitzer, ty. forskn.-res., f. 1840 Appeln,
läkare, gjorde sig ss. guv. för
ekvat.-prov. förtjänt om Nilomr.:s
utforskande; mörd. 93 Kanena.
emin|ens’, lat., upphöjdhet, sedan
1631 titel för kardinaler, -ent’,
lat., framstående, utmärkt.
emīr, arab., furste, titel för
stamhöfdingar i orienten o. n. Afrika.
Emir al Mumenīn, arab., de
troendes furste, titel för kalifer.
emissārie, lat., (heml.) sändebud.
emission, lat., utsändande, is. af
värdepapper.
emittēra, lat., utsända, utsläppa i
marknaden.
Emme, bifl., till Aar, utf. vid
Solothurn. 71 km l.
Emmerich, Emrich, st. i
Rhen-prov. vid Rhen, 10,529 inv.
Emm-ån, fl. i s. Sverige, gmflyter
flere sjöar, utf. i Kalmar sund, 139 km. l.
e moll, tonk., tonart med e till
grundton o. kors (♯) för f.
emolument’, lat., fördel; pl.
biinkomster.
emotion, lat., sinnesrörelse.
Emped’okles, gr. filos. fr.
Agrigentum, omkr. 500 f. K., ansåg, att
världen uppstått gm blandning o.
söndring af de fyra elementen, l.
gm kärlek o. strid.
empir (angpīr), fr., herravälde.
empir|ī, gr., erfarenhetskunsk., mots.
till aprioriskt vetande, -ism’, filos,
syst., s. erkänner erfarenheten ss.
den enda kunskapskällan, -iker,
anhängare af empirism.-isk,
grundad på erfarenhet.
emplacement (angplasmang’), fr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
