Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fanti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neapel, kunna nämnas: den
farnes. tjuren (se Apollonios)
o. farnes. Hercules.
farnöte, fornsv., ressällskap. I de
äldre svenska lagarna förekommer
smnställningen: flock o. f.
Fāro, namn på fl. orter i Italien.
Fāro, st. i Portugal vid Atlanten,
11,789 inv. Hamn. Hst. i prov. Algarve.
Faros, lat. Pharus, g. geogr.,
egypt. ö vid Alexandria, gm en
damm förenad med fasta landet.
Ber. fyrtorn. Numera är F.
äfven namn på fyrtorn i allmänhet.
Farr’agut, Dav. Glascoe, amer.
amiral, f. 1801 Tennessee,
förvärfvade sig stort rykte und.
nord-amer. inbördeskrig. 61/65; int.
New Orleans 62, s. å. kontreamir. d. 70.
Farrar, Frederick Will., eng. teol.,
främst, andl. förf., f. 1831
Bombay, 73 ordin. predikant hos
drottn. Viktoria, 95 domprost af
Canterbury, d. 03. Skr.: Seekers
after God, The witness of hist. to
Christ, The life of Christ (12
uppl. på ett år), Life and work
of St. Paul (alla öfvers. på sv.),
predikningar m. m.
fars, fr., lägre, burleskt lustspel.
Fars l. Farsistan, pers. prov. v.
Persiska vik. Hst. Schiras.
Farsālos, lat. Pharsālus, g. geogr.,
st. i Tessalien. Caesar besegr. där Pompejus 48 f. K.
farsang’, pers. mil = 6/7 km.
Farsistān, se Fars.
Farsund, hamn i Listers och
Mandals amt i Norge.
fārthing (-dhing), eng.
kopparmynt, ¼ penny, = 2 öre.
fās, fr., ansikte; yta, framsida;
befästn., de fästnings- l.
befästningslinjer, s. bilda en fleschs utåt l.
en tenaljs inåt gående vinkel;
astron., den i följd af jordens o.
solens olika ställning t. haa
växlande gestalt, hvari månen o.
planeterna vid olika tider visa sig
för oss.
fas’, lat., rätt enligt gudoml. lagar;
lag, plikt. Per fas et nef’as,
med rätt o. orätt, gm hvarjehanda medel.
fasēd, fr., framsidan af en byggnad.
fasān, Phasianus L., zo., till
hönsfåglarna hör. släkte med på
sidorna naket hufvud, korta
halsfjädrar, lång, hoptryckt o. spetsig
stjärt med 18 pennor, de
mellersta gradvis längre. Vild i s. o.
mellersta Asien. Vanl. f., Ph.
colchicus L., hannen gulröd m.
sammetssvarta fläckar, honan
gråspräcklig med svarta fläckar
ofvan o. på öfverbröstet, är
inplanter. på Visingsö. Guld-f., Ph.
pictus, i östra delen af mellersta
Asien; silfver-f., Ph.
nycthemerus, fr. ö. Asien, hålles stundom
tam i Europa, m. fl. arter.
fasanerī, inrättning för fasaners
uppfödande.
fasc’es, lat., i det forna Rom
knippen af smala spön, med en bila i
midten, hvilka buros framför de
högsta ämbetsm. till tecken för
deras makt öfver lif o. död.
fascik’el, lat., knippa; samling, häfte.
fasett’, fr., konstigt slipad yta på
ädelstenar, glas o. d.
fashion (fäsch’ön), eng., skapnad;
plägsed, snitt, mod. -able (-äbel),
nymodig, på modet.
faskīn, lat., bef, risknippa för att
fylla grafvar l. bekläda fältverk;
äfven risknippa till grundläggning
å sänka ställen vid väg- o.
vattenbyggnadsarbeten.
Fasokl, se Fazogl.
fasōn, fr., gestalt, form; sätt, skick, åtbörd.
fasta. Redan hos egypterna,
indierna och flera andra af forntidens
folk var det öfligt att ss.
botöfning afhålla sig från förtärandet
af födoämnen, is. kött, o. särskildt
var det i Moses’ lag judarne
föreskrifvet. I kat. kyrkan äro flere
fastor påbjudna, ss.
40-dagars-(kvadragesimal-) fastan före
Långfredag (den s. k. fastlagstiden),
adventsfastan före jul, dessutom
hvarje fredag o. s. v. I grek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
