Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Ficus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1793 Värmland, d. 63 Sthm. Skr.
läroböcker f. folkskolor.
fines herbes (finns ärb), fr., »fina
örter», kryddväxter till matlagning.
finess’, fr., prydlighet; slughet,
grannlagenhet.
Fin’gal, hjälte i Ossians sånger,
sannolikt Ossians far.
Fin’galsgrottan, grotta vid stranden
af ön Staffa vid Skottlands västra
kust; basaltpelare.
fingēra, lat., dikta, upptänka.
fingerborgsblomma, se Digitalis.
fingrar, se hand.
finish (finn’isch), eng., fulländning;
sport., slut, mål.
fīnis, lat., slut. F. corōnat opus,
ändan kröner verket. F. malōrum,
(nu är det) slut på allt ondt!
F. Polōniæ, lat., »Polens slut»;
nu är allt forloradt.
Finistère (-tär), dep. i Frankrike,
7,029 kv.-km., 773,014 inv., en
del af forna Bretagne. Hst. Quimper.
Finisterr’e, Cabo de,
nordvästligaste udden i Spanien.
finkar, Fringillini, underfam.
under finkartade fåglar, Fringillidæ,
orn., fåglar med liten kropp o.
små ögon, tjock o. konisk näbb,
öfverkäken otydligt inskuren
bakom spetsen, skarpa o. inböjda
underkäkskanter, gommen
saknande knöl, vingarna med 9
smällpennor, vistas i allmänhet
i skogstrakter, några arter i
närheten af boningshus; sången ofta
vacker; passa till burfåglar.
finkel, finkelolja, se
sprittillverkning.
Finland, Suomi, Suomenmaa,
storfurstendöme, 373,604 kv.km.,
2,975,000 inv., gränsar i n. till
Norge, i ö. till Ryssland, i s.
Finska viken, i v. Bottniska viken o.
Sverige. Västra kuststräckan låg
och flack, södra bergig, i sydväst
mel. F. o. Åland stor skärgård.
I öfrigt är F. t. största delrn ett
af låga skogsåsar genomskuret
högland, rikt på sjöar o. andra
vattendrag, af hkn rikedom F. fått
benämn. »Tusen sjöars land». Af
höjdsträckningar märkas:
Maanselkä, i n. och ö. jämte dess
hufvudarm Suomenselkä, från hkn
senare utgå tre större, i sydlig
riktning löpande åsar, som dela det
inre af landet i 3 olika
vattenområden. F:s floder o. sjöar
kunna hänföras till följ.
vattensystem: 1) Kemi älfs o. Enare
träsks, hvilkas centra äro Enare
sjö (gm fl. Patsjoki uti. i Ishaf.)
o. Kemi träsk (gm Kemi älf uti.
i Bottn. vik.); 2) Uleå centralsjö,
Uleå träsk (gm Uleå älf utl. i
Bottn. vik.); 3) Saima, livars fr.
tusentals sjöar kommande vatten
slutl. samlas i sjön Saima (gm
Vuoksen uti. i Ladoga); 4)
Päijänne, hufvudsjö Päijänne (gm
Kymmene älf uti. i Finska vik.),
samt slutligen 5) s.-ö. F:s
vattensystem, hufvudsjö Pyhäjärvi (gm
Kumo älf uti. i Bottn. viken). —
Hufvudnäringar: åkerbr. o.
boskapssköts. — F., af gammalt
bestående af 9 landskap: Nyland,
Egentl. F., Åland, Satakunda,
Österbotten, Karelen, Tavastland,
Savolaks o. Finska lappmarken,
indelas i administrativt afs. i 8
län: Nylands, Åbo o. Björneborgs,
Tavastehus, Viborgs, S:t Mikels,
Kuopio, Vasa, Uleåborgs, o. i
kyrkl. häns. i 3 stift: Åbo, Borgå,
Kuopio. Hst. Hälsingfors. Öfr.
st.: Åbo, Viborg, Borgå, Nystad,
Björneborg, Kristinestad, Vasa l.
Nikolaistad, Gamla o. Nya
Karleby, Jakobstad, Brahestad,
Uleåborg, Torneå, Tammerfors,
Tavastehus, Jyväskylä, Kuopio, S:t
Mikel, Villmanstrand. J. (1909):
3,311 km. Hist.: 1:a inv. lappar,
senare egentl. finnar, tavaster o.
kareler, hvarjämte redan under
hednatiden svenskar bosatte sig
där. Kristendom, infördes af Erik
d. helige på 1150-talet. Omkr.
1240 framträngde Birger Jarl till
nuv. Tavastehus, från hvilken tid
Sverige synes ha uppburit skatt
i F., men först efter Tyrgils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
