Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fnöske ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fnöske, se Polyporus.
Fo, kines. namn på Budda.
foajé, fr., i närh. af teatersalongen
belägen förfriskn.-lokal l. samlingsrum.
fock, sjö., fockråns segel. -mast,
främsta masten på ett skepp, en
brigg l. en skonare. -rå,
fockmastens understa rå.
Fock, Alfr. Henr. Edv., frih., fysik.,
ämbetsm., f. 1818, först militär,
58/70 prof. v. Teknol. institutet,
70 exped.-sekr., 78 kansliråd,
sedan 67 riksdagsman i 2:a
kammaren, d. 01 Sthm. Skr.:
Geometriska konstruktioner (4:e uppl. 79),
Lärobok i fysiken (3:e uppl. 73/
75) m. m.
focus, se brännpunkt.
foetus, lat., foster.
Fogáras (-asch), komitat i
Siebenbürgen, 1,875 kv.km., 92,801 inv.
Hst. F., v. Aluta, 4,800 inv. Slott.
fogāthi, fornsv., fogde,
befallningsman.
Fogazzāro, Antonio, it. förf. o. skald,
f. 1842 i Vicenza; skref Daniele
Cortis (87), Miranda (74) m. fl.,
af lika många öfvers. på svenska.
Fogdön, ford. ö i Mälaren, nu en
däri utskjut. landtunga.
Fogelberg, Bengt Erl., snillrik
bildh., f. 1786 Göteborg, d. 54 Triest,
Odin, Tor o. Balder (alla i
Nationalmus.), bronsstoder af Birger
jarl (Sthm), Gustaf II Adolf
(Göteb.), Karl XIV Johan (Kristiania).
Fogelvik, gods i Kalmar l., har
tillhört sederm. kon. Karl VIII Knutsson.
Foggia (fodd’ja), it. st. vid Cervaro,
med kringliggande område, 53,151
inv. Bisk., handel.
fogliett’a (fålj-), it. våtvarumått =
omkr. 0,5 l.
foi (fåa’), fr., tro. Ma foi, vid min heder.
Foibe (foj’-), gr. (lat. Phoebe),
binamn på Artemis.
Foibos (foj’-), lat. Phoebus, gr. myt.,
ett af Apollons binamn.
Foinix (foj’-), gr. (lat. Phoenix),
Fenix, en underbar egypt. fågel,
s. enligt sagan livart 500:e år
förbrände sig själf för att sedan ur
askan utgå i föryngrad gestalt.
Foix (fåa’), fr. st. vid Ariége o.
Pyrenéerna, 7,065 inv.
Fokaia (-kaj’-), lat. Phocæa,
g. geogr., atheniensisk koloni i
Jonien, ej långt fr. Smyrna.
fokāldistans se brännpunkt.
Fōkion, gr. fältherre, f. omkr. 400
f. K., sökte medla mel. Athen o.
Makedonien o. blef därför 317 ss.
förrädare dömd att tömma giftbägaren.
Fōkis, g. geogr., gr. landskap vid
Korintiska viken.
Fokschāni, st. i Rumänien, vid
Milkova, 25,950 inv.
Fokylīdes, gr. skald fr. Miletos,
lefde omkr. 550 f. K.
folie, lat., l. foliering, till tunna
skifvor valsadt l. uthamradt tenn,
hka, öfvergjutna med kvicksilfver,
anv. ss. beläggning under
spegelglas m. m.
Folies-Bergères (folī bärschär),
»herdinnedåraktigheter», varietélokal i Paris.
Foligno (-lin’jå), it. st. vid fl.
Topino, tills. m. kringliggande
område 26,111 inv.
fōlioräkning, se bank.
fōlium, lat., blad, sida. Foliant
l. bok in folio, bok i arkstorlek 1.
arkform, då arket är viket en gång.
folkböcker, i lit.-hist. bemärkelse
»nöjsamma skrifter», s. dels
utgått från det obildade folket själft,
dels från de bildade klasserna
nedträngt till de obildade. Till f.,
från början skrifna dikter, kunna
ock hänföras i tryck återgifna
sagor, legender, trolldoms- o.
spökhistorier, dröm- och s. k.
skatböcker, bondepraktikor,
färgböcker o. s. v. Redan under
1100- o. 1200-talen voro sådana böcker
omtyckta, o. gm boktryckarkonsten
blefvo de tillgängligare för
en större allmänhet. Jfr P. O.
Bäckström, Svenska folkböcker
(45, 48).
Folkestone (fåkstn), eng. st. vid
Pas de Calais, 30,650 inv. Hamn,
badort, öfverfartsort till Boulogne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
