Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fnöske ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarefter ngt formas. Pro for’ma,
för syns skull. -alitēt, formlighet,
antaget bruk. -āt, storlek o. form
på en bok l. ett papper.
forma, bergsv., det hål, hvarigm
blästern indrifves i masugnar, härdar o. d.
form-aldehyd, kem., H. CHO, som
antisept. medel tjänande metylalkohol.
formalīn, kem., i vatten upplöst
form-aldehyd (ett som antisepticum
tjänande metylalkohol).
formān, kem., klormetylmentyleter,
anv. som inandn.-medel vid
luftrörskatarrer, is. snufva.
formation, lat., geol., de aflagringar,
s. bildats samtidigt med någon af
hufvudperioderna i jordens
utveckling. Hvarje f. kännetecknas
af lämningarna efter särskilda
växter o. djur.
for’mel, lat., 1) kem., uttryck, s.
angifver hka grundämnen och
huru många atomer af hvarje sdnt
en smnsatt kropp innehåller, t. ex.
KOSO3 = 1 at. kalium, 1 at. syre,
1 at. svafvel o. 3 at. syre; n 2)
mat., framställn. af mat. lagar
gm mat. tecken, t. ex. (a + b)2 =
a2 + 2ab + b2.
Formentēra, en af de span.
Pityuserna, 96 kv.km., 2,258 inv.
For’mia, ford. Formæ, it. st. vid
Gaëtaviken. 8,108 inv. Ber. för sitt härliga läge.
formīca, lat., ent., myra.
formidābel, lat., fruktansvärd.
for’minx, forngr., cittran liknande
instrument.
Formōsa, Taivan, ö v. Kinas
sydöstra kust, 34,974 kv.km., 3 milj.
inv. Hst. Taivan.
formsand, mycket fin, något
lerhaltig sand, s. använd, till
gjutformar i gjuterier.
For’muja concor’diæ, se
Konkordieboken.
formulär, fr., visst antaget
skrifsätt; själfva papperet, där de allm.
ordalagen äro tryckta l. skrifna,
med tomrum lämnade för
speciella bestämmelser.
Fornarīna, La F., it., »bagerskan»
Rafaels älskade; förebild för flere
af hans kvinnofigurer.
Fornell, Bror Edvard (pseud.
Jeremias Munter), militär,
novell-förf., f. 1820 nära Göteborg, 66
öfverstelöjtn. v. marin-reg., d. 69
Karlskrona. Skr.: Etyder (48),
En gnista (51), reseskildr. från
Italien m. m.
fornkunskap, se arkeologi.
fornminnesföreningar finnas i de
flesta civiliserade land, o. i
Sverige stiftades den 1:a: Förening
för Närikes folkspråk och
fornminnen, 1856; Svenska f.
stift. 1869. Dessutom ha de
flesta landsk. egna f. Dylika stiftades
1844 i Norge o. 1870 i Finland.
fornnordiska språket och litteraturen.
F. språk, är egentl. det
spr., s. i forntiden talades i
skandin. norden o. hvaraf ngra
sparsamma återstoder finnas i de
äldsta nordiska runristningarna.
Omkr. 9:e årh. delade det sig i
östnordiska l. fornsvenska o.
forndanska samt västnordiska
l. fornnorska o. isländska, från hka
4 de nu brukl. språken närmast
leda sitt ursprung. I vanliga fall
menas dock med f. spr. det språk,
hvarpå den fornisl. o. fornnorska
litteraturen blifvit förf. (d. v. s.
västnordiska) o. hkt i denna
literat. äfven benämnes norröna
tunga. — F., fornisl. l.
norröna lit. är förnämligast
bevarad i runristningarna, dels i
Sämunds o. Snorre Sturlessons
Eddor (se d. o.), dels i kväden
af Övind Skaldaspiller
(omkr. 950), Egil Skallagrimsson
(d. omkr. 990), Tormod
Kolbrunarskald (d. 1030), Olof
Tordsson Hvitaskald (d. 1259) m. fl.,
dels i de af den nordiska
historieskrifningens fader, Are Frode
(d. 1148), förf. Islendingabok o.
Landnamabok, den senare forts,
af Sturla Tordsson (d. 1284).
Jfr Isländska språket o. lit.
fornskriftsällskapet, se svenska f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
