Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frankrike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tunis; tills. 11,005,178 kv.km. o.
53,083,000 inv. (09) — Hist.: F., det
forna Gallien, blef 50 f. K.
eröfradt af Cæsar o. tillhörde därefter
rom. riket till 486 e. K., då det
intogs af frankerna (däraf namnet
F.). Landet styrdes först af
merovingerna (486/752), under
hvilkas 1:e kon. kristendomen
infördes, o. sedan af karolingerna
(752/987), under hka det erhöll
sin största utsträckning. Gm
fördraget i Verdun 843 blef
emellertid det stora frankiska riket
deladt o. Karl d. skallige (843/
77) kan anses s. den 1:e kon. i
F., hkt då omfattade landet v.
om Rhônes o. Scheldes område.
Under denna regentätts tid
inföllo nord. vikingar i F.,
belägrade t. o. m. Paris (885) o.
bemäktigade sig det kring
Seineflodens utlopp liggande landet, efter
dem benämndt Normandie.
Efter karolingerna följde
kapetingerna (987/1328), under hks tid
återtogos de af England förut
eröfr. Normandie, Bretagne, Maine,
Touraine, Anjou o. Poitou,
hvarjämte äfven Provence o.
Languedoc förvärfvades. Und. huset
Valois (1328/1589) var F. nästan
ständigt i krig, dels m. England
(eng. successionskriget 1393/1453,
under hkt den s. k. Jungfrun af
Orléans, Jeanne d’Arc, uppträdde),
dels med Burgund, dels, Frans
I:s tid, med kejsar Karl V o.
Italien; slutet af perioden
kännetecknas af religiösa förföljelser
mot protestanterna: hugenottkrig.
o. Bartolomeinatten, 1572. Med
Bourbonerna (1589/1789)
uppsteg F. till en förut ej uppnådd
makt o. storhet, men gm de
ofantliga summor krigen slukade, gm
regenternas oerhörda slöseri, gm
mäträssvälde o. det egentliga
folkets förtryckande framkallades d.
gm sina följder djupt ingripande
världshist. tilldragelse, s. fått
namnet franska revolutionen
0789/04) o. hvars viktigaste
händelser voro: Bastiljens stormning
14/7 89, republikens införande 21/9
92, Ludvig XVI:s o. Marie
Antoinettes afrättning 93, 1:a
koalitionskrig. 93/97, Robespierres död 94,
gen. Bonapartes fälttåg 96, exped.
till Egypten 98, 2:a
koalitionskriget 98/02, fr. flottans nederlag
vid Abukir, Bonapartes väljande
till 1:e konsul 99 o. till konsul
för lifstiden 02, dennes lysande
fälttåg o. utropande till kejs.
under namn. Napoleon I 1804.
Första kejsardömet (1804/14)
kännetecknas af ständiga krig.
Napoleon hade knappt blifvit kejs.
o. kort därefter kon. af Italien,
förrän 3:e koalitionskriget utbröt,
hvarpå trekejsarslaget vid
Austerlitz 05 gjorde slut. 06 stiftad.
Rhenförbundet med Napoleon s.
protektor; 07 4:e koalitionskriget
o. den för F. fördelaktiga freden
i Tilsit s. å., så sp. kriget, kriget
med Österrike o. freden i Wien
09, så ry. kriget o. fr. härens
nederlag 12, så kampen mot de
allierade, slaget vid Leipzig 13 o
slutl. Napoleons afsättning 14.
Under den nu följ. s. k.
restaurationen (1814/30) innehades
riket först af Ludvig XVIII (14/24),
hvars tron skakades gm
Napoleons återkomst från Elba o.
dennes nya välde, hvarpå slaget vid
Waterloo 15 gjorde slut, och
därefter af Karl X (24/30), hkt
sistnämn. år denne o. på sma gång
bourbonska grenen störtades gm
den s. k. julirevolutionen.
Ludvig Filip af Orléans mottog den
honom nu erbjudna kron., o. hans
första år s. kon. utmärktes af flere
visa regeringshandling., men snart
blef det i kon. regeringssätt ett
omslag, o. den däraf framkallade
opposition, samt Ludvig Filips
afböjande af alla, äfven nyttiga
reformer föranledde slutligen
februarirevolutionen 48, då Ludvig
Filip blef afsatt o. d. andra
franska republiken (1848/52)
infördes. Därpå följde snart Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
