Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frankrike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frans I ensamt blef affärs-,
domstols- o. tryckspr. samt slutl. under
Ludv. XIV:s tid fick sin
mönstergilla form. Talrika dialekter (patois).
Diplomaternas spr. Bland större
lexikal. verk må här nämnas:
Dictionnaire de l’Académie française
(1694, 1762, 1835, 1878 jämte
Compl.), Littré, Dictionnaire de
la langue française (81 o. f.) samt
Sachs, Wörterb. (82). — Fr.
litteratur: 6 perioder: 1) 12:e o. 13:e
årh. a) provençalerna, riddarpoesi,
trubadurernas tid, d. äldsta europ.
konstlyriken; b) nordfransmännen,
episk hist., hjältesagor,
trouvérerna, skolast, didaktik. 2) 14:e
o. 15:e årh., medeltidens förfall,
nord- o. sydfr. poesiens smnsmältn.,
drama (folkskådesp., mysterier,
moraliteter), hist., lyrik. 3) 1515/
1643, slafvisk efterhärmning efter
klassikerna, poesi (Malherbe,
Regnier), roman, (Rabelais), teol. o.
filos. (Calvin, Montaigne). 4) 1643/
1715, franska klassiciteten, lit.
allt igenom formell o.
konventionell, hofvets studium, skaldernas
estet, grundlag; drama (Corneille,
Racine, Molière), lyrik o. epik
(Boileau, Lafontaine, Scarron,
Perrault), filos. och moral (Descartes,
Fénelon, Pascal), hist. (Mézeray),
talare (Bourdaloue, Bossuet). 5)
1715/1789, det filos. årh.,
sensualism, egoism, skepticism: filos.
(Voltaire, Rousseau, Diderot,
d’Alembert), historia (Mably,
Marmontel, Buffon), drama (Crébillon,
Beaumarchais, Fabre
d’Eglantine), roman (Lesage, Bern. de St.
Pierre, Florian). 6) Efter 1789,
nyaste tiden, lit:s föryngr. gm
romantiken: lyrik (Rouget de Lisle,
Musset, Parnay), drama (Soulié,
Merimée, Scribe, Ponsard, Augier.
Feuillet, Sardou, Labiche, Ghénier,
Richepin, Rostand), roman (Mad,
Genlis, Méry, Quinet, Lacroix,
Balzac, Sue, Dumas, About,
Daudet, Zola, Loti, France), romantik
(Chateaubriand, madame Staël,
Chénier, Béranger, Lamartinc, V.
Hugo, de Vigny, G. Sand), hist.
(Guizot, Thiers, Laboulay, Mignet,
Duruy), filos. (Proudhon, Comte,
Littré, Jul. Simon, Taine, Renan),
naturvetensk. (Cuvier, Arago),
talare (Mirabeau, Danton, St. Just,
B. Constant, Guizot, Thiers,
Odilon-Barrot, Garnier-Pagès, Hugo,
Gambetta, Favre).
Franz, Robert, ty komp., f. 1815
Halle, d. 92. F. är en af nyare,
tiders störste romanskomp.
Franzén, Frans Mikael, skald,
minnestecknare, predikant, f. 1772
Uleåborg, 98 prof. i Åbo, efter
Finlands afträdande till Ryssland
kyrkoherde först i Strängnäs stift
10, därefter i Klara förs. i Sthm
23, bisk. i Härnösand 31, d. på
Säbrå biskopsgård 47. Skr.
diktcyklerna Selma o. Fanny samt
Bilder ur naturen och
menniskolifvet (bland dem Menniskans
anlete och Den gamle knekten, Till
Selma, Den första kyssen,
Champagnevinet), Sång öfver Creutz,
flere psalmer i Sv. psalmboken,
förträffliga minnesteckning.,
predikningar m. m. F:s samlade
dikter utg. i flera uppl. (den sista
67/69), Valda dikter (2:e uppl. 81).
Franzensbad, badort i Böhmen,
ej långt fr. Eger, 2,336 inv.
Franzensfeste, fästning i Tyrolen
vid Eisack; behärskar Brenner-passet.
Franzenskanalen, segelb. kanal i
Ungarn, förenar Teis med Donau.
Franzos, Karl Emil, österr. rom.
förf., f. 1848 Podolien, d. 04 Berlin.
Skr.: Aus Halbasien, (76) Die Juden
von Barnow (77; öfvers. på sv.) m. m.
frapp|ant (-pangt’), fr., träffande,
öfverraskande. -era, öfverraska.
fras, gr., uttryckssätt; äfven
innehållsfattigt, vackert klingande
talesätt. -eologī, samling af
talesätt, lära om de för ett språk
egna talesätt. -ēring, tonk.,
riktig betoning o. framhållande af
en mus.-afdelning.
F. R. A. S., förk. för Fellow of the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
