Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ortnamn (68), Om sv.
allmogemålet i Nyland (75) m. m.
Freudenstadt (fröjd-), stad i
Württemberg, vid Murg, 7,894 inv.
Freund (fröjnd), 1) Herm. Ernst,
dan. bildh., f. 1786 nära Bremen,
d. 40. Ragnaröksfrisen å
Kristiansborgs slott. — Hans brorson
2) Geo Krist., bildh., f. 1821
Altona, 54/60 i Rom. Badande
ung flicka, Modersglädje m. m.
Frey, en i Uppsala 1841/50 utg.
tidskrift. Hufvudredaktörer voro
F. G. Afzelius, K. E. Zedritz, K.
F. Bergstedt.
Freycinet (fressine’), Charles Louis
de Saulses de, fr. statsman, f. 1828
Foix, till en början grufingen.,
organiserade 70 tills. med
Gambetta de nya arméerna, min. 77,
79/80 o. 82 min.-pres., 85
utr.-min., 98,99 krigs-min. F. är den
fr. härens skapare. Skr.: La guerre
en province pendant la siége de
Paris (71) m. m.
Freytag, Gust., ty. romanförf., f.
1816 Kreuzburg, sedan 79 i
Wiesbaden, d. där 97. Skr.: Soll und
Haben (64), Die verlorene
Handschrift (64), Die Ahnen (74; liks.
de två föreg. öfvers. på sv.), flere dramer m. m.
fria församlingar, relig. samfund,
s. skilt sig från statskyrkan och
dess trosläror samt konstituerat
sig själfständigt. Den första
bildades 1841 i Magdeburg, is. gm
Uhlich. Föra sedan 49 ett tynande lif.
fria konster = sköna konster.
fria städer, sådana st. i Tyskland,
s. efter 1815 bibehållit sin egen
författn.: Hamburg, Bremen, Lübeck
(till 1866 äfven Frankf. am Main).
Friaul, ford. eget hertigd. i n.
Italien, omfattande grefskap. Görz
o. Gradiska, ven et. provinsen
Udine o. områd. Idria i Krain, 4,683
kvk.m. Inv. furlaner, till större
delen italienare. Urspr.
longobard. hertigd., af Karl den store
upphöjdt till markgrefsk.; kom
1420 t. Venezia, 1797 t.
Österrike, 1805 t. Italien, 1814 åter
t. Österrike och slutligen 1866 t. Italien.
Fribourg (fribōr), se Freiburg l).
Fribyggareorden, lit.-pedag. sällsk.,
stift. i Sthm 1787.
fribytare = flibustier (se d. o.).
Fridhem, på Gottland, s. om Visby
vackert belägen villa, ägdes af
prinsessan Eugenia, som
testamenterade den till sin brorson
prins Bernadotte.
Frieberg (fri-), Frans Alfred,
musikdirekt., f. 1822 Appuna
(Östergötland). Komp. Ljungby horn,
kvartetter m. m.
Friedberg (frid-), 1) st. i Baiern,
vid Ach, 3,009 inv. Slott. Slag
24/8 1796. 2) F. in der Wetterau,
st. i Ober-Hessen, 8,852 inv. Slag
10/7 1796.
Friedland (frid-), 1) st. i Böhmen
vid Wittigbach, omkr. 6,441 inv.;
hist. märkvärd. slott. Fordom
hufvudort för hertigd. F.,
Wallensteins besittn.; 2) st. i
Öst.-Preussen v. Alle, 2,824 inv. Slag 14/7
1807; 3) st. i Schlesien, 14,771 inv.
I närheten badorten Görbersdorf.
Friedrich, se Fredrik.
Friedrich (frid-), Joh., kat. teol., f.
1836 Ober-Franken, sed. 65 prof.
i München, gam.-kat. ledare, 71
tills, med Döllinger bannlyst af
påfven för sitt förnekande af
dennes ofelbarhet. Förf.
friedrichsdor (frid-), till 1874 gäll.
preuss. guldmynt = 16,83 mark
= omkr. 15 kr.
Friedrichshafen (frid-), kurort i
Sachsen-Meiningen. 5,400 inv.
Därifrån F.-bittervatten, ett i
Tyskland ber. mineralvatten.
Friedrichsort (frid-), fästning i
Slesvig-Holstein; ett af de förnämsta
skydden för Kiels krigshamn.
Fries (tris), 1) Elias Magnus, näst
Linné Sveriges ryktbaraste bot.,
f. 1794 Femsjö, 34 prof. i prakt,
ekon. o. 51 i i bot. i Uppsala,
emeritus 59, d. 78 där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
