Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frisyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klosters ägo; detta f. upphörde
gm Gustaf I:s reduktion 1527;
2) adligt l. världsligt f.,
stiftadt gm Alsnö stadga omkr. 1280,
enl. hvilken hvar o. en, s. gjorde
krigstjänst till häst, d. v. s.
russtjänst, befriades från all skatt för
sig o. sin jord o. hkn stadga
äfven lade grunden till det
världsliga frälseståndet (jfr adel,
frälsemän). Gm beviljandet af
säteri-, ladugårds- samt rå- o.
rörsfriheten (se d. o.) äfvens.
därigm att frälserätt förvärfvades
åt all jord, s. kom i adelns ägo,
uppgick frälsejorden vid tiden
f. Karl XI:s reduktion, då sv.
jordens natur af frälse, skatte och
krono i allmänhet blef bestämd,
till 43/44,000 mantal, hvartill end.
adeln på grund af börd l.
privilegier hade rätt. I denna skedde
dock sedermera, 1723 o. 1789,
inskränkningar, o. sedan adeln
vid 1809 års riksd. afsagt sig
rättigheten att m. andras
uteslutande besitta det s. k. ypperliga
frälset (se nedan), är ägandet af
frälsejord af livad natur s. helst
numera ej beroende på
ståndsskillnad. — Frälset l. frälsejorden
är af tre slag: a) allmänt f., jord
befriad från jordeboks- o. en del
af mantalsräntan (se grundskatt),
men russtjänstskyldig o. i
afseende på allm. besvär tämligen
likställd m. skattehemman; b)
ypperligt f. (säterier, ladugårdar,
rå- och rörshemman samt s. k.
insockne f. i de eröfrade
proviuserna), jord befriad från russtjänst
o. i allmänhet all grundskatt
(rå- o. rörshemman samt insockne
frälse m. ngra inskränkningar)
o. nästan alla allmänna besvär
utom extra rotering; c)
yppersta f., jord likställd med ypperl.
f., men befriad äfven från extra
rotering. — Allmänt f. delas
äfv. i rent f., då
jordägande- o. ränteäganderätten äro
förenade i en hand o. blandadt f.,
då de äro delade på skilda händer
(jfr frälseskatte o. skattefrälse).
frälsemän l. befriade fr. skatt till
kronan voro ursprungl. alla s.
gjorde russtjänst; men f. l. adeln
blefvo så småningom en särskild
institution, dels därigm att från
senare hälften af 1300-talet kon.
tillstånd var erforderligt för att
bli f., dels därigm att från
begynnelsen af 1400-talet kgrne
började efter behag utfärda särsk.
adelsbref, dels o. slutl. därigm
att gm adelns privilegier 1569
adelskapet blef ärftligt utan
någon motsvarande
russtjänstskyldighet. F. voro i äldre tider
delade i 3 klasser: riddare, svenner
l. väpnare samt f. i allmänhet;
äro nu i afs. på rangen fördelade
i grefvar, friherrar o. adelsmän.
Jfr adel, frälse.
frälseskatte, jordnatur
uppkommande därigm, att ägaren af ett
frälsehemman säljer äganderätten
till jorden, men behåller
äganderätten t. räntan (frälseränta).
Jfr frälse, skattefrälse.
frälsningsarmén, eng. Salvation
army, i Engld af Will. Booth
1878 upprättadt pietist. samfund,
s. under milit. former o. teatraliska
åthäfvor söker motverka sedligt
fördärf. Verkar godt bland de
fattigaste klasserna. Till Sverige
83, omkr. 90,000 medlemmar.
främlingslegionen, i Algeriet
förlagda värfvade trupper i fransk
tjänst.
fräs, fr., halskrås, pipkrage.
fräs, tekn., olika formade o. med
skarpa skärtänder försedda
ståltrissor, s. uti f.-maskinen sättas
i hastig rotation för åstadkommande
af inskärn. i trä l. metall.
fräsch, fr., frisk, färsk. — -ör,
friskhet.
fräspulver, farm., blandn. af
tvefaldt kolsyr. natron (soda),
vin- l. citronsyra samt socker.
frätmedel, sådana, s. vid beröring
med ngn del af kroppen liksom
förbränna l. förstöra denna, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
