Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Galileis kikare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Galilēis kikare, opt, efter G. namn
på den vanl. teaterkikaren.
galitnatīas (af okändt urspr.),
osmnhängande tal.
Galit’zin l. Golitzyn, 1) Dmitrij
Alexejev. v., ry. furste, diplomat,
f. 1735, sändebud i Paris o. Haag
und. Katarina II; Voltaires o.
encyklopedisternas vän, d. 03
Braunschweig. Förf. — Hans
gemål 2) Amalia, f. Schmettau
1748, högt bildad, men fanat.
religiös; samlade i Münster kring
sig en krets af snillrika män,
bland dem Goethe, d. 06.
Galīzien (o. Lodomirien),
kon.-riken, österr. kronland, 78,508
kv.-km, 7,315,939 inv. Gränser: i
n. Polen, ö. Ryssland o. Bukovina,
s. Bukovina o. Ungarn, v. österr.
o. preuss. Schlesien. Berg:
Karpaterna. Floder: Weichsel (med
San o. Bug t. h.), Dnjestr, Prut,
Seret. Inv.: rutener, polacker,
tyskar, judar. Religion: rom.- o.
gr.-kat., protest., armen. samt
mosaiska trosbekännare. Huf.-när.
åkerbruk. Hst. Lemberg. — G.
o. Lodomirien bildade ursprungl.
2 efter hst. Halicz o. Vladimir
ben. storfurstendöm., hka så
småningom förenades med Ungarn,
men slutligen 1382 med Polen,
hvarifrån de vid detta lands 1:a
o. 3:e delning, 1772 o. 1795,
lösrycktes o. förenades med
Österrike. Med G. införlifvades 1849
äfven Krakov.
galjōn, sjö., en på ömse sidor om
förstäfven gjord utbyggnad, s. vanl.
prydes med en bild, galjonsbilden.
Gall, Frz Jos., ty. anat. o. frenol.,
f. 1758 Tiefenbrunn (Baden), 09
bosatt i Paris o. fransk medborg.,
d. 28 Montrouge. Grundl. af
frenologien. Förf.
galla, slemaktig, gul, grön ända till
svart, besk vätska, afsöndras ur
lefvern, samlar sig i gallgångarna
o. gallblåsan, blandar sig i
tolffingerstarmen med chymus o.
tjänar is. till fetternas smältande.
gallāer, östafrik., krigiskt folk af
etiopisk ras i s. Abessinien,
sönderfaller i flere stammar, bildande
särsk. samhäll.; tills. omkr. 3
mill. på 715,800 kv.-km.
Gall’as, Matth. v., gref., kejserl.
gen., f. 1584 Trient, var först i
»ligans», därpå i Wallensteins tjänst,
32 grefve o. fältmarsk., erhöll efter
Wallensteins störtande, hvartill
G. bidrog, Friedland samt
öfverbefälet öfver kejs. hären; ansågs
af protestant, ss. oduglig, gen.; d.
47 Wien.
Galle, Joh. Gottfr., ty. astron., f.
1812, 51/95 direkt, för observ.
i Breslau, upptäckte 46 planeten
Neptunus, d. 10 Potsdam.
gallegos (galjē-), inv. i Galicien.
Gallen, se Sankt G.
gall’er, se Gallien.
gallerī, it., aflångt rum i en större
våning, afsedt till korridor,
praktrum l. till att däri uppställa
konstverk, böcker o. d.; å teater:
öfversta platserna närmast taket.
gallfeber, ford. benämn. på gulsot.
gallicism’ (af Gallia), franska
språkegenheter l. ordvändningar i ett
annat språk.
Gall’ien, lat. Gallia, g. geogr., den
kelt. hufvudstammens l. gallernas
land, omfattade nuvar. Frankrike
o. Belgien samt senare äfven öfre
Italien o. var deladt i 1) Gallia
cisalpina, land. på denna sidan
Alperna (från Rom räknadt) omkr.
Po, hk t åter delades i G. transpadana,
n. om, o. G. cispadana, s.
om Po; samt 2) Gallia
transalpina, land. på andra
sidan Alperna (äfv. från Rom
räknadt). G. cisalpina intogs af
romarne 222 f. K., G. transalpina
58/52 af Cæsar, vid hkn tid G.
var deladt i Akvitanernas
land, från Pyrenéerna till
Garonne, Egentl. G., från Garonne
till Seine o. Maine, o. Belgernas
land, i nordost till Rhen,
hvarjämte till G. äfven räknades
Helvetiernas land, d. v. s. nuv.
Schweiz. Redan i 5:e årh. e. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
