Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gentil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
g.- l. baggsöteroten. Andra arter
prydnadsväxter.
gentīl (vanlig, schangtil) fr.,
grannlaga, artig; behaglig; sprättaktig.
Gentilhomme (schangtijåmm’),
adelsman; angenäm sällskapsman.
gentleman (dschentl’-), eng., en man
af heder o. rättskänsla o. s. med
bildning förenar ett godt sätt att vara.
gentry (dschen’tri), eng., den bildade
och förmögna klassen af icke adl.
jordägare i England.
Genua (djēn-; it. Genova) 1) ital.
prov., 4,099 kv.km., 907,663 inv.
2) hst. i G., vid G.-viken,
235,000 inv. Univers., ärkebisk.,
kyrkor, akademier, konstsamlingar;
betydl. handel, hamn. — G. var ford. en mäktig
handelsrepublik i ständ. krig med Pisa o.
Venezia, eröfrade 1284 Corsica o.
Elba, fick 1339 doge, tillsatt för
lifstiden, o. 1528 gm Andrea
Doria en aristokrat. författn.; 1797
af Napoleon förvandladt till
Liguriska republ., 1805 införlifvadt
med Frankrike o. 15, ss.
hertigdöme, med Sardinien. En af de
starkaste fästn. i norra Italien.
genuīn, lat., medfödd, äkta, inbiten.
ge’nus, lat., släkte, slag, gram.,
ett ords kön. In ge’nere, i
allmänhet, öfver hufvud.
geocen’trisk, gr., astron.; en
himlakropps g:a plats, den plats han
har i förhållande till jordens medelpunkt.
geodesī, gr., läran om att uppmäta
o. afbilda i plan större l. mindre
delar af jordytan; delas i högre
o. lägre g., den förra innefatt.
triangel- och basmätning samt
afser kartläggning af en större del
af jorden, den senare innefatt.
fältmätn., landtmät.-kartors
upprättande, topografi o. d. och har
till mål en mindre jordytas
kartläggning. Till g. höra äfven
trigonometr. höjdmätn. och
nivellering.
Geoffroy St. Hilaire (schåff’råa
sängt ilär), Etienne, fr. naturforsk.,
f. 1772 Etampes, d. 44 Paris.
Arbeten i zool., jämf. anat,
naturfilos, m. m. En af Darwins
föregångare.
geognosī, gr., läran om
jordskorpans nuvarande beskaffenhet.
geografī, gr., jordbeskrifning, delas
i 1) matemat. l. astron., läran
om jordens skapnad o. storlek,
förhållande till andra himlakroppar,
rörelselagar m. m.; 2) fysisk,
läran om berg, haf, floder,
atmosfär, klimat, produkter m. m.; 3)
politisk g., s. lär oss känna
jorden ss. boningsplats för mskorna,
dessas utbredn. o. indeln. i raser,
stater o. d., sönderfaller i gamla
g. (omfattande tiden till omkr.
500 e. K.), medeltidens g. (till
omkr. 1500) o. nyare g.
geologī, gr., vetensk. om jorden i
dess nuv. tillstånd o. utveckling,
hufvudsakl. af Lyell utbildad till
sin nuvarande ståndpunkt,
indelas i: fysiografisk g., läran om
jordens skapnad, storlek,
ytbeskaffenhet, petrografisk g.,
läran om jordmaterialet,
arkitektonisk g., läran om jordskorpans
byggnad, dynamisk g., läran
om krafterna, s. verkat o. verka
ytans förändring, petrogenetisk g.,
läran om bergarternas bildning
o. förvandling, o. hist. g., jordens
utvecklingshistoria.
geologiska formationer, de geol.
lager, s. i följd af däri ingående
bergarter m. m. anses tillhöra
samma bildningsperiod, delas i:
urformationen, primära f.,
innefattande siluriska, devoniska,
stenkols- o. permiska f.,
sekundära f., näml. trias, jura- o. krit-f.,
tertiära l. brunkols-f., samt
kvartära f.: diluvial- o.
alluvial-f. l. den nuvarande.
geometrī, gr., den del af mat., s.
handlar om geometr. storheter,
d. v. s. sådana, s. ha utsträckning
i rummet, delas i planimetri,
stereometri, trigonometri (se
d. o.), analytisk g., geometriska
storheters beteckn. gm ekvationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
