Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Guinea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slafkusten. Nedre l. s. G. omfattar
ländsk. Loango, Kongo, Angola o.
Benguela.
guinea (ginn’i), ford. eng. guldmynt
(21 shill.) = omkr. 18,90 kr.
guipure (gipyr), fr., broderi.
Guipuz’coa (gi-), den östligaste af
de bask. prov., 1,885 kv.km., 195,850 inv.
guirland, se girland.
Guise (gvīs), gren af det hertigl.
huset Lothringen, hertigl. 1527.
1) Franç. de Lorraine, skicklig
härförare, f. 1519, tillvällade sig
jämte sin bror Charles, den s. k
kardinalen af Lothringen, en
betydande makt und. Frans II o.
Karl IX, segrade 62 öfv.
hugenotterna vid Dreux, 63 vid
Orleans skjuten af en hugenottisk
adelsm. — Hans son 2) Henri
de Lorraine, f. 1550, deltog i
mordet på Coligny, Bartolomeinatten
72, chef f. hel. ligan, på
Henrik III:s befalln. mördad 88.
Huset G. utslocknade 1696.
guitarr, se gitarr.
Guizot (giså), Franç. Pierre Guill.,
fr. statsm., hist., f. 1787 Nîmes,
12 prof., 30, 32/36, 36 o. f.
undervisn.-min., 40/48 utr.-min.,
måste 48 fly från Frankr., d. 74.
Skr. förträffl. arb. i fr. o. eng. hist.
gula febern, läk., endemisk
infektionssjukdom v. tropiska
Amerikas, is. V.-Indiens kuster,
angriper is. främlingar, har hastigt
förlopp m. tyfösa symtom, stark
gulsot, blod- o. gallkräkning.
Svårbotlig.
Gula hafvet, n. del. af Kines. haf.
guld, kem., Au = 196, metall, elem.,
förekom, näst. alltid gediget, olösl.
i syror, m. undant. af
kungsvatten, men förenar sig mycket lätt
m. klor. E. v. 19,26 19,55.
Smältpkt 1,200°/1,450°. Anv. t. mynt,
prydn., förgylln. m. m. Mesta g.
kommer från Ryssl., Amer., Australien.
gulden, 1) österr. mynt: 1 g.
= 100 neukreuzer = 2 ty. mark =
1,78 kr., 2) nederl. mynt; 1 g. =
100 cents = omkr. 1,50 kr.
guldfisken, Carassius auratus,
Cyprinidæ, inhemsk i Kina, allm. i akvarier.
Guldkusten, se Guinea.
guldlegeringar l. föreningar af
guld m. andra metaller användas
alltid ss. arbetsguld, emed. rent
guld är för mjukt; de flesta g.
göras m. silfver l. koppar l. båda
tills. Guldhalten bestämdes ford.
i karat, så att rent guld = 24 k.,
följaktl. t. ex. 18 karats guld =
18 del. rent guld o. 6 del. annan
metall, num. vanl. i 1,000-delar.
Und. 18 karats gula får ej
kontrolleras i Sverige.
guldregn, se Cytisus.
guldslageri, konsten att i ytterst
tunna (1/140—1/9000 mm.) blad
uthamra guld, silfver, platina m. m.
guldsmedskonst, konsten att, ofta
und. begagn. af emaljering,
kaméer, äkta pärlor, ädelsten.,
förarbeta ädla metall, t.
prydnadsförem. G:en blomstr. i Tyros red.
på Salomos tid o. i Grekl., dess
nuv. riktning härstammar fr.
Byzantion. I Italien nådde den sin
höjdpunkt i 15:e årh. med
Benvenuto Gellini. I Frankr.
utvecklade sig rococo-stilen, und. det
renässans, bättre bibehölls i
Tyskland. I början af 19:e årh.
sträfvade man återgå t. antiken, nu
råder en brokig blandn. af alla
stilar. Filigranarb. tillverkas is.
i Asien, Afrika, Turkiet, Norge o.
Italien, medan drifvet arbete,
niëllo o. emalj, spelar största
rollen i Indien.
guldsvamp, ur guldkloridlösn. gm
oxalsyra fälldt guld till plombering af tänder.
guldtinktur, eter. guldkloridlösn. till förgyllning.
guldvikt. Till vagn. af ädla metall.,
ädelstenar o. d. användes förr
kölnerskålp. (= 2 mark; 1 mark
guld = 24 karat à 12 grän, 1
mark silf. = 16 lod à 18 grän).
I Sverige begagnades 1 löd. mark
(= 16 lod = 64 dukater = 222,8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
