Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Houris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan 99 i Syd- o. Central-Amerika,
vistades 04/27 i Paris, bereste 29
Europa o. asiat. Ryssland, d. 59
Berlin. Grund. den nyare forskn.
på naturvetenskapens alla områd.
Skr.: Voyage aux régions
équinoxiales (05/27), Ansichten der
Natur (08), Kosmos (45/58), stor
brefväxling m. m.
humbug (höm´bögg), eng.,
svindleri, charlataneri.
Hume (hjûm), Dav., eng. hist. förf.
o. skeptiker, f. 1711 Edinburgh,
d. där 76. Skr.: Hist of Engld
etc. (63), Treatise upon human
nature (38/40) m. m.
humla, Bombus L., insektsläkte af
binas grupp; flere arter lefva i
kolonier i underj. bon.
humle, Humulus L., Urticaceæ. Vanl.
h., H. lupulus L., i Europa, Asien,
N.-Amer., odlas för honhängenas
skull, hka innehålla ett aromatiskt,
bittert, hartsartadt ämne, lupulin.
H. har af ålder användts till
beredn. af maltdrycker.
Hummel, Joh. Nep., ty. mus., f.
1778 Pressburg, d. 37 Weimar.
Komp. o. pianist.
hummer, Homarus Edw., kräftdjur.
Vanl. h., H. vulgaris Edw., i
europ. haf o. vid amer. kusten, välsmakande.
hūmor, lat., eg. »fuktighet», god
stämn., gladt lynne, lekande
framställn. af mänskl. dårskaper. -esk’,
godmodig, skämtsam berättelse.
-ist, person, begåfvad m. humor.
-istisk, innehållande humor.
hūmus, lat., mylla, den verksamma
beståndsdelen i åkerjord,
uppkommer vid förmultn. af växter.
humör, fr., lynne.
hunden, Canis familiaris, af
rofdjurens ordn., förekommer endast
tam o. är spridd öf. hela jorden.
Nära 150 varieteter kända. Bland
hufvudslagen må nämnas dogg, tax, jakthund,
rapphönshund, silkeshund, hushund.
Hunden, Stora o. Lilla, 2
stjärnbilder. I St. H. den klaraste
fixstjärnan Sirius.
Hundgrottan, vid Neapel belägen
grotta, där mindre djur dö i följd
af kolsyreutveckl.
hundloka, se Cerefolium.
hundra dagarna, se cent-jours.
hungerkur, se svältkur.
hunner, mongol. nomadfolk,
uppträdde 375 i Europ., slogo alaner
o. goter: deras kon. Attila, reg.
445/53 i Ungarn, blef slagen 451
af rom. o. västgot, vid Châlons.
Eft. hans död bröts deras makt.
Sed. 469 försvinna de spårlöst ur hist.
Hunt (hönnt), Jam. Henry Leigh,
eng. förf., f. 1784, d. 59 Putney.
Skr.: dikt., en hist. öf. eng.
pressen, öf. Byron m. m.
Hunter (hönt-), 1) Will., eng. läk.,
f. 1718, d. 83 ss. prof. i London.
— Hans bror 2) John, läk., f.
1728, d. 93 London. Epokgörande
för kirurgien.
Hunyades (hun´jades), Joh. Corv.,
ungar. hjälte, f. 1387 Hunyad, 42
vojvod af Siebenbürgen, stred mot
turk., 44/52 riksståth., försvarade
Belgrad 54/55, d. Semlin 56.
hurdle-race (hörd´el-res), eng.,
hinderkapplöpning.
hūris l. houris, jungfrur, s. i
paradiset fröjda salige mohammedaner.
Huron (hjûrön), en af de canad.
sjöarna i N.-Amer., 62,000 kv.km.
Hus (ej Huss), Joh., böhm.
reformator, f. 1369 Husinec, 98 prof.
i Prag, därpå predikant, utbredde
Wicliffes läror, ifrade mot
munkarnes fördärf, förvistes 11,
angrep påfl. hierarkien, fängslades
14, kättarbränd 15.
Husaby, socken invid Kinnekulle.
Vid H. källa döptes Olof Skötkonung 1008.
husār, ung., lätt kavallerist. I
Sverige finnas 4 h.-kårer.
husblås, l. fisklim, inre huden af
simblåsan hos flere arter af
störsläktet, användes till munlim o.
för flere tekn. ändamål.
husīter, böhm. anhäng. af Joh. Hus,
gjorde uppror mot kejs. Sigismund
1419, förstörde kyrkor o. kloster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
