Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Iglau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fallindianer, komanscher, moquis,
kaliforn. o. sonoriska i. De s-.amer.
i. sönderfalla i 3 klasser. Ännu
kanske 10 mill.
indianist, kännare af det ind. spr.
o. literat.
indiansommar, i N.-Amer. namn
på milda o. klara dagar i sept. o. okt.
Indianterritōriet (förk. Ind.Terr.),
till 1906 territ. i Förent. stat.,
sed. fören. m. Oklahoma till en ny
stat Oklahoma (se d. o.), ett af
Arkansas och Red River gmflutet
prärieland.
indicēra, lat., angifva, antyda.
Indicerad hästkraft, den af
indikatorn angifna effekten af
ångan i en ångmaskins cylinder.
indicier, lat., kännetecken,
omständighetsbevis.
Indien, 1) I vidstr. bem. Främre
o. Bortre I. o. de sydostasiat.
ögrupperna (kallas af. Ostindien
i mots. till Västindien). 2) I
inskr. bemärk eng.-ind. kejsardöme,
809,100 kv.km., 295,2 mill. inv.
Tributstater: 1,520,871 kv.km.,
54 mill. inv. Befolkn.: till större
delen hinduer och mohammedaner
samt 76,000 brit. Berg;
Himalaja, Soliman, Hala, Aravalli,
Vindhya, v. Ghats, Nilgiri.
Toppar: Gaurisankar, Kundschindjinga,
Nanda Deyi. I norr: Hindostans
lågland; n.v.: öknen Tar; s.
höglandet Dekhan. Flod: Ganges
Djamna, Bramaputra, Indus,
Godaveri, Kistna, Narbada. Klimat.:
trop. Prod.: diam., guld, kol, järn,
trä, salpeter, petrol., sydfrukter,
kinabark, indigo, kaffe, ris, säd,
te, socker, tobak, opium, kräpp,
harts, bomull, jute, silke, elefant,
tiger, leopard, kamel, sebu,
boskap, får, häst. — Relig.: islam
o. bramism. Polit. indeln.: tre
presidentskap: Bengalen, Madras,
Bombay. Hst.: Kalkutta. Städer
öfver 100,000 inv.: Bombay,
Madras, Lucknov, Benares, Patna,
Delhi, Agra, Allahabad, Bangalore,
Amritsur, Khanpur, Puna,
Ahmedabad, Surat, Bareilly. — Hist.:
1498 uppt. sjövägen till I. af Vasco
da Gama. 1526/30 reg. Baber i
Mogul-kejsardömet o. grund, denna
dynasti. I börj. af 18:e årh. krig
med Persien. 1803 intogs hst.
Delhi af engelsmännen. I
Central-I. bestod riket Gond sedan
15:e årh., senare under marather.
I 18:e årh. krig med Afganistan,
1775 togos ngra små öar vid
Bombay i besittn. af engelsm. 1803/05
krig mel. engelsm. o. maratherna,
hkt slutade med detta rikes
eröfr. 31/12 1600 grund, eng.-ind.
handelskompaniet; eng. faktorier
anlades vid kusten. 1765 intogs
Bengalen. Förste gen.-guv.:
Warren Hastings. I slutet af 18:e
årh. strider med Tippo Sahib.
1857/59 seapoys-upproret. 1/11 58
öfvertogs reg. af Engld. 29/4 76
Englds drottn. kejsarinna af I.
Vice-kon. o. gen.-guv.: Sir
Charles Hardinge (10).
Indiens litteratur, se sanskrit.
Indiens religion har 3
utveckl.-former: 1) den fornariska naturrelig.
(Vedasläran); 2) den spekulativa
prästrelig. (bramismen): 3) den
senare blandn.-relig., där utom
Brama äfven Vischnu o. Siva dyrkas.
Utbildn. af läran om själavandr.
o. kastväsen. Därjämte buddism.
Indiens språk, till den indoeurop.
språkstammen hörande språk i
Främre Indien, af hka det äldsta
är sanskrit, hvarifrån pâli o.
prâkrit härstamma. Af prâkrit
uppstodo gm blandn. med
främmande spr. hindi, marati, bengali
m. fl. Till den dravidiska spr.-stammen
höra de icke-ariska språken.
indifferent, lat., likgiltig; kem.,
utan sura l. basiska egenskaper.
-ism, likgiltighet.
indigenāt, lat, infödings-, hemortsrätt.
indigestion, lat., dålig matsmältning.
indign|ation, lat., harm, ovilja.
-erad, harmsen.
indigo, blått färgämne, s. erhålles
vid vissa växters (is. Indigofera-arters)
jäsning vid närvaro af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
