Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Irene ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sardinien. 59 strid mel. Österr.
o. Sardinien, s. understöddes af
Frankr. 10/11 freden i Zürich,
hvarigm Österr. förlorade
Lombardiet. 18/3 60 annekterade
Sardinien Parma o. Modena, 22/3
tillkom äfven Toscana. 60 stred
Garibaldi mot kon.-riket Neapel. 61
eröfr. Vikt. Emanuel Neapel. 66
I. med Preuss. mot Österr. 67
besattes Rom af fransm. 20/9 70
intågade Vikt. Em. i Rom, s. då
blef I:s hst. Vikt. Em. d. 9/1 78;
honom följde hans son Umberto,
s. mördades 1900, efter honom
Vikt. Em. III. 87 konflikt med
Abessinien, bilagd 89.
italienska kronorden, stift, af
Viktor Emanuel II 1868. 5 kl.
Italienska republiken, se
Cisalpinska republiken.
Italienska språket o. litteraturen.
Spr. utvecklade sig ur de lat.
munarter, s. det vanl. folket
talade o. framträder först i 12:e
årh. i lit. — Ital. lit. 4
perioder. 1) I denna, s. räckte till
slutet af 12:e årh., framstår Dante
Alighieri, s. skapade det poet.
spr. (Divina commedia). Dit höra
äfven Boccaccio (Decamerone),
prosastilens fader, och Petrarca.
2) Und. 15:e o. 16:e årh.,
blomstr.-tiden (Cinquecento),
omhändertogo talr. akademiker lyrikens
vård, i epos glänsa Ariosto, Tasso;
i dramat utveckla sig Commedia
erudita (konstlustspelet) o. C. del
arte (folklustspelet) o. s. v. 3)
Und. 17:e o. 18:e årh. förföll lit.
und. franskt inflytande. I dramat
framstodo komediförf. Goldono
o. Gozzi, tragediförf. V. Alfieri, i
nov. Ugo Foscolo, i lyriken Giamb.
Marini m. fl. 4) 19:e årh.
utmärkte sig för en sträfvan efter
nationell enhet. Lyrik: Manzoni,
Leopardi, Giusti, Ferrari, Rossi,
d’Annunzio etc. Dram.: Pellico,
Niccolini; nov.: De Amicis,
Giacosa, Mantovani.
itālisk, till skillnad från italiensk,
allt, s. rör Italiens forntid.
i’tem, lat., vidare, därjämte.
iter|ation, lat., upprepande, återfall
(i brott). — -ativum, verb,
uttryckande att ngt ofta upprepas. —
-era, upprepa.
itinerārium, hos romarne
handbok för resa fr. en ort till en
annan m. förteckning på stationerna.
Itōme, g. geogr., befästning i Messenien.
Ito, Hirobumi, furste, jap. statsm.,
f. 1841, 78 inr.-min., 01 min.-pres.,
05 gen.-resid. i Korea. Mörd. 09.
Iturbīde, Aug. de, mexic. kejs., f.
1784 Valladolid (Mex.), 21 span.
öfverbefälh. m. revolut., 22 kejs.,
23 störtad, 24 skjuten i Padilla.
Ivān (Johan), ry. furstar. 1) I. I,
storfurste af Moskva 1328/40. —
2) I. II, storf. af Moskva 1353/59.
Båda und. mongol. öfvervälde. —
3) I. III (I) d. st., Vasiljevitsch,
tsar, f. 1440, reg. 62, förenade de
ry. furstend., befriade landet 80
fr. mongolerna, d. 03. — 4) I. IV
(II) Vasiljevitsch, f. 1530, tsar 33,
eröfr. 52 Kasan, 54 Astrakan,
grym, d. 84. 5) I. V (III), Peter
d. stores halfbror, f. 1666, tsar
82, svagsint, d. 96. — 6) I. VI
(IV), son af hert. Anton Ulr. af
Braunschweig o. storfurstinnan
Anna, f. 1740, redan 41 undanträngd
o. fängslad, strypt 64 i fängelset.
Ivāngorod, fästn. i Ingermanland,
flere gngr eröfr. af svenskarne,
afträdd till dem 1617.
Ivar Blå, pseud. för V. A. Bergstrand.
Ivar Vidfamne, fornnord. kon.,
utbredde fr. Skåne sin makt öfver
Sverige, Östersjöland, o. de dan.
öarna. Omkom på ett tåg mot Ryssld.
I’viza, den största af de pityusiska
öarna, 597 kv.km., 23,556 inv.
Ivrēa, it. st. vid Dora Baltea.
11,528 inv.
Ixīon, gr. myt., kon. i Tessalien,
för sin kärlek till Hera nedstörtad
i underjorden o. fäst vid ett eldhjul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
