Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - J ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socker. Import: bomull, ylle- o.
bomullsvar., metaller. Inv.: ainos,
japaner, européer, amerik, kines.
Relig.: schintoism. Näringar:
åkerbr., silkesodl., väfveri, måleri,
porslin, manuf., vapenfabr. Hst.:
Tokio (förut Jedo). Öfr. st: Osaka,
Kioto, Kagoschima, Nagoja,
Kanazava, Hiroschima, Jokohama,
Vakajama, Tokuschima, Sendai.
Hist.: 660 f. K. grundades den
3:e ännu härskande dynastien af
Dsin-mu-ten-vu. Stamld: Kiusiu.
Därpå följde Nippons eröfr. 284
e. K. krig med Korea. 6:e o. 7:e
årh. buddismens införande.
Underkufv. af Korea, s. kom till
Kina 663. Från 14:e till 16:e årh.
J. und. kinesisk öfverhögh. 1598
återeröfr. af Korea. 1780/90 eröfr.
af Jeso. 1854 handelsfördrag m.
Förent. stat., sedan dess är J.
öppet för främlingar, o. europ. bildn.
har tagit oerhörd fart. 94/95
segerrikt krig med Kina, s. afträdde
Formosa. 04 05 krig m.
Ryssland, s. efter lidna nederlag
afträdde hälften af ön Sachalin.
Nuv. kejsare l. mikado Mutsu-hi-to,
sed. 1867. Bredvid honom står
s. världsl. öfverhufvud en taikun.
J.: 8,067 km. T.: 36,124 km.
Telef.: 155 mill. samtal. Armé:
fredst. 230,000, krigst. 1,5 mill.
man. Flotta: 126 fart., 57,116 man.
Japanska hafvet, del af Stilla h.,
mel. Jap. o. Korea o. ry. Asien.
japanska språket o. litterat. Spr.
är besläkt. m. mongoliskan,
mandschuriskan o. ostturkiskan o. har
i sig upptagit flere kines. ord.
Stafvelseskriften äfven eft.
kinesiskan. — Litt. inneh. arb. i
rikshist., stora encyklopedier,
biografier m. m.
japansk-ryska kriget, se
rysk-japanska kriget.
jaquette (schakätt), fr., liten
jacka, kort rock.
Jardin des plantes (schardäng’ dä
plangt’), »växtträdgård», bot.
trädgården i Paris.
jardinière (schardinjär),
blomsterlåda, fönsterträdgård.
jargon (schargång’), fr., rådbråkadt
språk, rotvälska, talförhet.
Jarkand, handelsst. i ö. Turkestan
vid floden J., omkr. 70-100,000 inv.
jarl, nord. fornk., högättad man o.
krigare, konungens högste
ämbetsm. Jfr earl.
Jarslbergs o. Laurviks amt i s.
Norge, 2,320 kv.km , 104,556 inv.
St.: Tönsberg, Laurvik,
Holmestrand, Sandefjord.
Jaroslav’, befäst, ry. st. vid
Volga, 70,610 inv.
jasmin, Jasminum L., bot.,
Jasmineæ. J. officinale L., till
pipskaft, parfymer, J. sambac L., i
Indien, m. välluktande blommor,
som användas att parfymera
kinesiskt té.
Jasmin (schasmäng’), Jacq., fr. skald,
f. 1798, perukmakare, d. 64. Skr.
dikter på nyprovencal. dialekten.
Jāson, se Iason.
jas’pis, min., färgad, ogenomskinl.,
ofta randig varietet af kvarts.
Jassy (jasch’i), rumän, st., ford.
Moldaus hst., vid Backlui, 80,000 inv.
jatagān, kort, krokigt turk. svärd.
Java en af de St. Sundaöarna i
O.-Ind., gm Sundasundet skild
fr. Sumatra, 131,508 kv.km.,
28,7 mill. inv. I det inre vulkan,
bergskedjor. Toppar: Semeru,
3,718 m., Sumbing, 3,362 m.,
Salamat, 3,486 m., Argepuro, 3,001
m., Gede, 3,030 m. Klimat.: trop.,
fuktigt, i vissa delar osundt. Rikt
på vattendrag. Fl: Bengavan,
Kediri, Seraju. Talr. mineralkällor.
Prod.: ris, kaffe, socker,
kryddor, indigo, hudar, trä. Inv.:
I javaner af malaj. stam. Hst.:
Batavia. Öfr. stora st: Samarang,
Surabaja. — 1594 började
holländarne kolonisera J., grund.
Batavia 1619, intogo Bantam 1742.
1811/15 und. Engld, därpå åter
till Holland. 1825 insurrektion.
javeline (schavölinn’), fr., litet
kastspjut.
Jeanne d’Arc (schann dark), den
s. k. Orléanska jungfrun, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
