Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - K ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kaland’er, fr., valsverk till glättn.
af tyg o. papper.
kalands’bröder, relig. samfund und.
medeltiden, som sammanträdde
1:a dagen i månaden (calendæ).
Senare utmärkta för frosseri.
kalcedōn, min., gmskinl., vackert
färgad kristallin. kiselsyra,
användes till kaméer, sigill m. m.
kalcium l. calcium, Ca = 40,
metall, erhålles gm elektrolys af
klorkalcium, hufvudbest.-del i alla
kalkföreningar: kalkspat, krita, kalksten,
gips, alabaster, flusspat m. m.
Kaldéen, lat. Chaldsæa, g. geogr.,
se Babylonien.
kaldeiska perioden, tidrymd af
6585 2/3 dag.
Kaledōnien, hos romarne namn på
norra Skotland.
Kaledoniska kanalen, skot. kanal,
s. förenar Atlanten m. Nordsjön, 97 km. l.
kalefak’tor, lat., eg. eldare;
officers uppassare.
kaleidoskōp, opt. instrum.,
hvarigm spegling i 2 l. 3 mot haa
ställda speglar lättrörliga glasbitar,
pärlor o. d. bilda tallösa,
stjärnform. figurer. Användes vid
mönsterteckn.
kalen’der (af lat. calendæ), tidens
indeln. i vissa perioder, ordnades
hos romarne af Cæsar (Julian,
k.: 365 dag. o. hvart 4:e år
skottår, 366). Julian, k. förbättrades
af påf. Gregor XIII 1582 (gregor.
k. l. nya. stilen), men i början
rättade sig blott katol. därefter,
prot. först 1700 (Tyskld) och
1752/53 Engld o. Sverige. De
grek.-katol. bibehålla ännu julian,
k., s. nu, eft. 1/3 1900, är 13 dag.
eft. den gregor. Mohammedanernas
k., s. består af 12 månmånader,
likaså judarnes, utjämnas gm
tillägg af en skottmånad. — K.
nyttjas äfven s. titel på åtskilliga
böcker med o. utan almanack.
kalēsch, fr., lätt 4-hjulig vagn.
Ka’levala, finnarnes nationalepos.
Dess särskilda sånger samlades af
Lönnrot o. ordnades under
namnet K. (Kalevas land).
kalfatra, tillstoppa springorna mel.
fartygsplankor m. dref.
kali, oxid l. hydrat af kalium.
kalīber, fr., tvärlinjen till
eldvapens utborrn.; värde, halt.
Kalidāsa, ind. skald i 6:te årh. e.
K. Mest bekant är hans skådesp.
Sakuntala. Skr. dessutom
Vikramorvasi, skådesp. Megaduta,
lyr. dikt m. m.
kalīf, arab., tit. på mohammed.
härskare. De 5 första reg. i
Medina till 661, de därpå följande
omajjaderna i Damaskus till 750,
und. hka deras rike fick sin största
utsträckn., däreft. abbasiderna i
Bagdad, hka visserligen
utvecklade stor prakt, men und. hka
riket så småningom förföll. 945
beröfvades k. sin världsl. makt af
bujiderna och behöllo blott sin
andl. värdigh. 1258 upplöstes
deras rike af mongolerna.
Kalifornien California, 1) Öfre
K., förk. Cal., amer. frist. vid Stilla
hafvet, 409,807 kv.km., 1,648,049
inv. Berg: Sierra Nevada, Coast
Range. Toppar: Shasta, Castle
Peak, Lyell, Whitney, San.
Bernardino, Fl.: Sacramento, Joaquin,
Colorado. Prod.: guld, silfver,
järn, bly, tenn, platina, kvicksilf.,
kol, oja, säd, vin, frukt, trä,
boskap. Hst.: S. Francisco, (i dagl.
tal Frisco). Öfr. städer: Los
Angeles, S. José, Sacramento,
Stockton. — 2) Nedre K., halfö
i Stilla h., mexican. territ., 151,109
kv.km, 47,624 inv. Bergigt i det
inre. Torrt, hett o. sundt klimat,
Inv. till större delen indianer,
några hvita. Prod.: guld, silfver,
kvicksilfver, pärlor. Hst.: La Paz.
Kaliforniska viken, vik af Stilla
hafv., skiljer Nedre Kalifornien
fr. Mexico, 1,120 km. l.
Kalikut, sjöst. i brit. Indien, 76,981 inv.
kalikå, eng., tryckt kattun.
Kalisch, ry. st. i Polen vid Prosna,
24,418 inv. Bisk.
kālium, K = 39, metall,
förekommer i naturen end. i förening
m. andra elem. Silfverhvit o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
