Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - K ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalmarunionen, förening mel.
Sverige, Norge o. Danm. 1389/1521.
Har sitt namn efter st. Kalmar,
där drottn. Margareta framlade
förslag till unionsakt 1397. Enl.
detta skulle de 3 rikena styras
af sma kon., välja kon.
gemensamt, i förh. till främmande
makter vara s. ett rike, men för öfr.
hvarje land styras eft. sina egna lagar.
kalmucker, turk.-mongol. folk i
Sibir., guv. Astrakan, Kina o.
Turkistan. Nomader. Hufvudnäring:
hästafvel. Relig.: buddism. Spr.: mongol.
kalmus, bot., Acorus L., Aroideæ.
Vanlig k., A. calamus L., i.
Europa, Asien o. N.-Amer., lämnar
d. officinella k.-roten.
kālomel, kvicksilfverklorur,
användes ss. laxativ m. m.
kalorī, gr., värmeenhet, den
värmemängd, s. åtgår för att höja
temp. hos viktsenh. vatten 1°.
kalorifēr, lat., värmeledare,
uppvärmn.-ugn.
kalorik’maskin, se varmluftsmaskin.
kalorimetrī, lat., del af
värmeläran, s. behandlar kroppars
egentl. värme.
kalospintekromatokrēne, gr.,
springbrunnsartad vattenkonst, s.
belyses m. artificiellt ljus, hkt
man låter falla gm färgade glas.
kalott’, fr., hufva; mat., del af en
sfär, begränsad af ett plan.
Kalūga, ry. st. vid Oka, 49,728 inv.
Kalundborg (Kallundborg), dan.
st. på Själland vid K.-fjorden, 2,700 inv.
kalvarieberg, Golgata; korsprydd
kulle för vallfärder.
kalvill’er, ett slags glatta äpplen.
kalvinism’, Calvins lära.
Kalydōn, g. geogr., st. i Etolien
nära fl. Euenos. Berömd gm
kalydoniska jakten.
Kalyp’so, gr. myt., nymf på ön
Ogygia, hos hkn Odysseus uppehöll sig i 7 år.
Kalö (Kallö), dan. ö vid
Nörrejyllands östra kust. Gust. Vasa
hölls fången där 1518/19.
Kama, biflod till Volga, 1,882 km. l.
kamarill’a, sp., en furstes
omgifning, s. utöfvar stort polit.
inflytande.
Kambod’ja, fr. skyddsstat i Bortre
Indien, 96,900 kv.km., 1,332,700
inv. Hst.: Udong.
kam’brik (eft. fr. st. Cambrai), fint
o. starkt bomullstyg. Jfr batist.
kambriska formationen, geol., den
äldsta fossilförande sedimentärbildn.,
mel. urberget o. siluriska format.
Kambyses, kon. i Persien, Kyros’
son o efterträdare 529 f. K.,
eröfr. Egypt. 525, d. 522 på
återtåget.
kamé, it., ädelsten med utskurna
upphöjda figurer.
kamelen, Camelus, däggdjur af
kameldjurens ordn. Enpuckliga
k. l. dromedaren, C. dromedarius
L., 3,3 m. l., 2,3 m. h., i v.
Asien o. Afrika. Tvåpuckliga k.,
C. bactrionus Erxl., 2 m. h.,
i Centr.-Asien. Båda arterna starka lastdjur.
kameleont’, Chamæleon, kräldjur
af ödlornas ordn. Vanliga k.,
C. africanus Gm., i Spanien o.
Afrika, 30 cm. l., visar i
uppretadt tillstånd o. und. inflytande
af ljus, skugga, värme, köld, liflig
färgväxling, kan röra det ena ögat
oberoende af det andra, har
gripsvans o. fångar med sin långt
utsträckbara tunga insekter.
kamēlia, se camellia.
kamelopard, se giraffen.
kamelott l. kamlott, lätt tyg af
angoraull.
Kamen’ski, Nikol., ry. gen., f. 1776,
deltog i fin. kriget 1808/09, d. 11.
ka’mera, se camera.
kamerāl, s. har afs. på statens
finansväsen. -byrå, inom vissa
ämb.-verk den afdeln., s.
handhafver räkensk. -examen, exam.
i k.-vetensk., s. förr kräfdes för
inträde i vissa ämb.-verk.
Kamerun, ty. skyddsomr. i v.
A-frika, vid Guineaviken, 495,000
kv.km., omkr. 3,5 mill. inv. Ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
