Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kungsörnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kungsörnen, Aquila chrysaëtus L.,
af roffåglarnas ordn., Europ.,
Asien, nordöstra Afrika, till 90 cm.
l. Modig, stark, grym o. glupsk.
Kunigunda, d. hel., kejs. Henr. II:s
gemål, d. 1038 ss. nunna.
Kanoniserad 1200.
Kuopio, län i Finld, 42,730 kv. km.,
316,219 inv. Residensst. K. vid
Kallavesi, 12,683 inv.
kupé, fr., halftäckt vagn, järnv.,
vagnafdeln.
kupēra, fr., afskära, taga af. —
Kupērad mark, trakt gmskuren af
dalar, bruten mark.
kuplett’, fr., strof; is. en kvick sång
m. pikant omkväde, använd i lustspel m. m.
kupōl, lat., kupigt tak.
kupong’, fr., hand., ränte- l.
vinstanvisning hörande till
obligationer o. aktiebref.
kur, lat., bestämd metod för en
sjukdoms botande.
kur, fr., uppvaktning.
Kur, fl. i ry. Armenien och
Transkaukas., utf. i Kasp. hafvet, 900
km. l.
kuratēl, fr., jur., förmynderskap.
kurant’, fr., löpande, gångbar.
kurātor, lat., förmyndare,
syssloman, en nations ordförande vid
ett universitet.
kurbits, Cucurbita L., Cucurbitaceæ.
Vanlig k., C. pepo L., fr. Indien, lämnar
grönsaker, foder, medicin m. m.
Kurck, Axel, krigare, af kon.
Sigismund utnämnd till krigsöfverste
i Finld, slagen o. fången af hert. Karl,
eft. frigifn. gen.-krigsöfverste i Finld.
kurder, iransk folkstam vid Tigris.
Omkr. 2 ¼ mill. Dels und. turk.,
dels und. pers. välde.
Kurdistān, land i asiat. Turkiet o.
nordv. Persien, bebos af kurder,
armenier m. fl.
kurēra, lat., bota.
kurfurstar, i forna ty. riket de
furstar, s. hade att välja kejsare.
Gm »gyllene bullan» 1356
fastställdes 3 andl. (Mainz, Köln,
Trier) o. 4 världsl. (Pfalz,
Brandenb., Sachs., Bohm.), senare
förändrade o. förökade. 1806
upphörde värdigheten.
Kur-Hessen, se Hessen-Kassel.
kūria, lat., påfvens rådsförsamling.
Jfr. Curia.
kuriālstil, kanslistil, lagstil.
Kurīlerna, ögrupp i Stilla hafv.
mel. Jeso o. Kamtschatka. 14,826
kv.km. Tillhöra Japan.
kuriositēt, lat., märkvärdighet,
sällsynthet.
kurīr, lat., ilbud.
Kūrisches Haff, strandsjö i
Ost-Preuss. 1,661 kv.km. Gm
Kuriche Nehrung skild fr. hafvet.
kuriös, fr., eg. nyfiken; egen,
besynnerlig.
Kurland, ry. guv., en af
Östersjö-prov., 27,286 kv.km., 674,034 inv.
Inv. i städerna mest tyskar, på
landet letter. Hst.: Mitau.
Kuropatkin, Alexej Nikolajevitsch,
ry. gen., f. 1848, 98 krigsmin., 04
öfverbefälh. i Mandschuriet.
Kuro Sivo, »svarta strömmen»,
hafsström i Stilla hafv. mel. Formosa,
Japan, Aleuterna, Kalifornien.
kurs, lat., lopp; riktn., is. ett
fartygs; löpande priset på
penningar, värdepapper o. s. v.;
förteckn. of. dessa priser; följd af
föreläsningar; viss del af ett läroämne.
kursīv, fr., löpande, flyktig,
snedliggande (om lat. boktrycksstil).
Kursk, ry. st. vid Kur, 52,896 inv.
Handel.
ku’rsor, lat., eg. löpare, fordom
namn på univ.-vaktmästare. -isk,
fortlöpande, oafbruten.
kurtage, se courtage.
kurtīn, fr., befäst mur mel. 2
bastioner.
kurtīs, fr., enträgen o. ytlig
hyllning mot damer. -ant (-angt’),
fallen för kurtis. -era, göra (ngn)
sin kur. -ör, per., s. utöfvar kurtis.
kurtisān, fr., sköka m. finare
bildning.
kur’va, lat., kroklinje. -tūr, krökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
