Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kungsörnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sakram., ed, krigstjänst, lyx.
Sekten är äfven vidt utbredd i
Amerika sed. W. Penns tid.
Kyax’ares, lat. Cyax’ares,
mediska rikets grundläggare, förstörde
Ninive o. eröfr. m. Nabopolassar
Assyrien, d. 593 f. K.
Kybele, gr. myt., lat. Cybele,
Kronos’ gemål, Zeus’ mor, lärde
folken bygga städer. Hos romarne
indentifierad m. Rhea.
Kykladerna l. Cykladerna, gr.
ögrupp i Egeiska hafv., 2,695
kv.-km., 134,747 inv.
kyklōper, se cykloper.
kylande medel: is, selters- o.
sodavatten, syror, användas is. vid
febrar.
kylapparat, inrättn. för afkylande
af vätskor o. ångor, består vanl.
af i kallt vatten nedlagda,
spiralform. slingrande rör, gm lika det
ämne, s. skall afkylas, får passera.
kyller, ty., en vadderad, af riddare
ford. buren rock.
Kymm’ene älf, fl. i Finld, gmflyter
Päijänne o. en mängd andra sjöar,
utf. i Fin. viken, omkr. 300 km. l.
kymrer, keltiska inv. i Wales.
kyndelsmässan l. ljusmässedagen,
helgdag till minne af jungfru Marias
kyrktagning. Firas d. 2 febr.
Kynos’ kefalai (-aj’), lat.
Cynocephalæ, 2 berg i Tessalien.
Sl. 197 f. K.
kyrass’, fr., bröstharnesk.
-iär, ryttare iklädd kyrass.
Kyrena’ika, lat. Cyrenaica,
g. geogr., landsk. i n. Afrika vid
Medelh., det nuv. Barka.
Kyrenaiska skolan, af Aristippos
stift. filos. skola i Kyrene, ansåg
den sinnl. njutningen s. det högsta goda.
Ky’rie elēison, gr., Herre, förbarma dig!
kyrka (af gr. kyrios, herre), åt kristl.
gudstjänst invigd byggnad;
religiöst samfund, is. kristligt.
kyrko|bot, offentl. handl., gm hvars
fullgörande exkommunicerade
återupptagas i kyrkans gemenskap;
vallfärd, fasta, offer m. m. -fader,
lärare i den forna kyrkan, hvilkas
skrifter gälla s. källor för d.
rena läran, i den protestant,
kyrkan till 6:e årh., i kat. kyrk. t.
13:e årh. -författning, kyrkans
organisation. I rom.-kat. kyrkan
är k. hierarkisk, i den gr.-kat.
hierark.-aristokratisk, i den luth.
episkopal, i den reformerta
presbyterial och synodal. -historia,
den kristna kyrkans hist. Den
äldsta är Apostlagärningarna,
därpå Eusebios’ till 324, sedan
Nikeforos’ o. Gregorius’ af Tours till
591. Först reformationen
medförde vetenskapl. framställn.:
Centuriæ magdeburgenses i 16:e årh.
Sv. kyrkans hist. af Reuterdahl,
Anjou, Cornelius. -musik,
kyrkosång m. orgelackompanj.;
sångstycken m. relig. inneh.: mässor,
oratorier, motetter m. m. Berömda
komposit.: Palestrina, Seb. Bach,
Mozart, Beethoven, Liszt m. fl.
-möte, 1) Ford. smnträde för
kyrkl. frågors afgörande. De 3
viktigaste k. i Sverige höllos i
Linköping 1152, i Skeninge 1248 o.
i Uppsala 1593. Jfr koncilium.
2) Sed. 1863 sv. lärkans
representat., smnträder hvart 5:e år.
-ordning, ordn. för kyrkans
förvaltn. o. gudstjänsten. Vår nu
gällande k. fr. 1686.
Kyrkostaten, it, Stato della
chiesa, ford. stat i mel. Italien m.
påfven s. suverän; gränsade till
Adriat. o. Tyrrhen. hafv., Neapel,
lombard.-venet. kon.-riket,
Toscana o. Modena. Före 1860: 41,400
kv.km., 3,1 mill. inv. Hist. K.
grund. af den frank. kon. Pipin
755. 1056 förvärfvades Benevento,
1115 Toscana. Und. 14:e o. 15:e
årh. led K. stora förluster o.
invecklades i flere krig. Und. 16:e
årh. förvärfvades Ravenna,
Bologna, Ancona, Ferrara, und. 17:e
årh. Urbino. 1797 förlorades
Avignon, Romagna, Bologna, Ferrara,
1808 besattes Rom af fransm. o.
införlifvades K. m. Frankr., 15
återfick K. ungef. sin forna
utsträckn. Und. Pius IX (sed. 46)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
